Svensk Vattenkraft 1
Under 1980 gjorde författaren på eget initiativ e
n inventering av vattenkraftverk i Tabergsån. Ån rinner via Munksjön in i Vätterns södra ände vid Jönköping. Vattendraget som ligger i Jönköpings län har ett avrinningsområde på 204 km². Mellan Masugnsdammen (Vederydssjön) uppe på höglandet och Vättern faller huvudflödet 140 meter. Med stöd av topografiska kartor, intervjuer och arkivstudier noterades att det fanns eller hade funnits inte mindre än 32 kraftverk i åns vattensystem, se kartan. Med undantag av de vattenhjulsdrivna verken levde de flesta av krisårens vattenkraftverk vidare, särskilt de som var byggda för trefasig växelström. Från att distributionsområdena till en början hade varit "elektriska öar" kunde de så småningom kopplas ihop och samköras när elektrifieringen av landsbygden så sakteliga fortsatte under 1920- och 30-talen. Värre var det för de enkelt utförda likströmsverken. De hade genomgående små effekter och blev med tiden otillräckliga för abonnenternas behov. När elkraft från norrländska storkraftverk nådde ut i landet från och med slutet av 1930-talet eller att man kunde anslutas till ett lokalt växelströmsnät slogs likströmsverken med få undantag ut. Under 1950- och 60-talet mötte även många av de små växelströmsverken samma öde. Artikeln fortsätter i nästa nummer. Karta över Tabergsåns huvudflöde och biflöden. Siffrorna betecknar 32 inventerade kraftverk och kraftverkslämningar. Karta BS 1980. De flesta bygdekraftverken som tillkom i landet under krigsåren 1914-1919 var avsedda för likström. Ett sådant verk från 1918 var Röret (Ängsfors nedre) i Kallbäcken, Hovslätt, strax söder om Jönköping. Verket som har nr 20 på kartan är numera byggnadsminne men saknar dammen som rasat och tuben som tagits bort. Enligt uppgift ska det lilla verket ha varit i drift till 1965. Uppmätningsritning, fasader. BS 1980. Kraftstationen vid Röret. Uppmätningsritning maskinrum, snitt och plan. BS 1980. 6 SVENSK VATTENKRAFT #3 2020