Svensk Vattenkraft 1
Omprövningen i klassisk mening tar bara sikte på
den aktuella anläggningen medan NAP kommer att beakta hela vattendraget och övriga anläggningar i vattendraget. Det kan därför enligt MÖD inte uteslutas att NAP-omprövningen skulle innebära ytterligare villkor eller förändringar av de villkor som meddelas i en klassisk omprövning. MÖD gör därför en sorts helhetsbedömning av frågan och konstaterar att det skulle strida emot skälighetsprincipen (2 kap. 7 § Miljöbalken) att kräva omprövning nu för att sedan kanske tvingas till en viss omprövning igen år 2025. Därmed så konstaterar MÖD att det inte kan bli frågan om någon omprövning. Att notera är att detta inte är sista instans, det finns möjlighet att överklaga till Högsta Domstolen. Med tanke på målets karaktär och de frågor som det handlar om är det därför inte otroligt att det kan bli tal om ett avgörande från Högsta Domstolen även i detta fall. Viktor Falkenström, styrelseledamot SVAF, advokat stod det klart att Länsstyrelsen var kraftigt negativ till fortsatt drift. Skriftväxlingen i domstolarna blev omfattande. Flera aktörer med starkt motstånd till den sökta verksamheten yttrade sig såsom Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Älvräddarna och Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund. Kritiken riktade sig inte enbart mot sådant som dessa parter normalt har att bevaka utan sträckte sig över hela spektrumet. Således gjordes invändningar av såväl teknisk som juridisk art om allt från flöden, flyktvägar, nödluckor, vattenhastighet, spaltvidd, gallerlutning, faunapassagens läge och utformning, historiska belägg, grund för lagligförklaring, hävdens betydelse, båtnaden och underlagen för dess beräkning, brister i MKB, nollalternativet, lokaliseringsprincipen, alternativ metod, strömfallsrättigheternas utbredning, bygdeavgift, fiskeavgift, tidsbegränsning, rådighet, ickeförsämringskrav, miljökvalitetsnorm, genomförandetid, ritningars detaljgrad, osv. Det kan noteras att det inte fanns några enskilda sakägare som motsatte sig de sökta verksamheterna. KÄVLINGEÅN FÅR FORTSÄTTA SIN ELPRODUKTION. Genom en lång och snårig rättsprocess, fylld av hinder och besvikelser, har de tre kraftverken i Kävlingeån slutligen fått grönt ljus för att fortsätta sin elproduktion. Det innebär bland annat att södra Sverige säkerställer en årlig produktion av tusentals värdefulla kilowattimmar koldioxidneutral energi. Tillståndet innebär även att det kommer att etableras vandringsvägar för den vattenlevande faunan och inte minst att förutsättningarna för att behålla höga kulturvärden har ökat radikalt. År 2012 hamnade de tre kvarnarna under Länsstyrelsens lupp. Det blev början till den juridiska process som kvarnägarna drev med biträde av undertecknade advokater. Alltsedan första kontakten Huvudförhandlingen i första instans ägde rum på försommaren 2017. I mars 2018 avslog Mark- och miljödomstolen ansökningarna. Som grund för avslag anfördes att det inte var möjligt att lagligförklara anläggningarna till följd av att de tillkommit i strid med då gällande lagstiftning eftersom det saknades fiskväg. Vidare konstaterades att såväl lagligförklaring som tillstånd enligt miljöbalken skulle innebära ett försvårande av möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormen och att detta inte gick att kompensera i tillräcklig grad genom att bygga en faunapassage. Kvarnägarna överklagade domarna till Mark- och miljööverdomstolen som i oktober 2019 biföll samtliga tillståndsansökningar. Under handläggningens gång hade som bekant ny lagstiftning trätt i kraft vilket innebar nya invändningar. I avsaknad av övergångsbestämmelser i vissa delar blev det en utmaning att bemöta dessa frågeställningar. Målet nådde sitt slutliga avgörande i maj 2020 genom att HD inte meddelade prövningstillstånd. Vi kan konstatera att sökandenas målsättning är uppnådd men att vägen dit blev onödigt krävande i alla avseenden. Vi kan också konstatera att rättsläget nu är mycket tydligare och att regeringen har tillsatt en utredning (”En modern och effektiv miljöprövning”) där bl.a. de statliga förvaltningsmyndigheternas roll i tillståndsprocessen ska ses över. I regeringens kommittédirektiv anges att det är viktigt att myndigheterna, som delvis har olika uppdrag, framför sina synpunkter så tidigt som möjligt, att förutsättningarna för prövningen inte i onödan ändras under prövningstiden och att talerätten används på sådant sätt att miljöbalkens syfte säkerställs samtidigt som effektiva prövningsprocesser säkerställs. Vi välkomnar en sådan utredning och har förhoppning om att utredningen utmynnar i lagändringar där de statliga myndigheterna ges tydliga direktiv om en saklig och objektiv processföring med fokus på de frågor som aktuell myndighet, enligt sitt uppdrag, ska tillvarata. Det förutsätts att detta inte inskränker sig till ordinära tillståndsprocesser utan även omfattar myndigheternas agerande vid kommande prövningar enligt den nationella planen. Christina Rydell Ahlström Advokat Pia Bosdotter Olson Advokat SVENSK VATTENKRAFT #3 2020 9