Svensk Vattenkraft 1
Ett av de många kristidsverken från 1918 var Hove
rmo övre i Högån, Bergs kommun i Jämtland. Verket som numera är byggnadsminne och fortfarande i drift utrustades från början för likström men byggdes om omkring 1950 för trefasig växelström. Foto BS 1992. Bild 7 (förstasidan). Ett av kristidens få växelströmsverk som överlevt in i våra dagar är Forsbacken i Bodån utanför Boden. Den enkelt och tidstypiskt utförda byggnaden som togs i bruk 1918 har en taktäckning av korrugerad och galvad stålplåt, liggande faluröd panel, småspröjsade fönster och ett utledningstorn. Foto BS 1992. Bild 8 (förstasidan). I Stocksbo, Färila, lät man bygga ett nytt kraftverk 1918 som ersatte 1892 års verk. Det lilla verket som utfördes på ett tidstypiskt manér är sedan länge taget ur drift men visas som museum. Foto BS 2006. Bild 9 (förstasidan). I Stocksbo "nya" kraftverk installerades växelströmsutrustning med en remdriven trefasgenerator på spännlinjaler. Turbinen placerades i en öppen sump utanför byggnaden. Foto BS 2006. Bild 10 (förstasidan). Den enkla instrumenteringen i Stocksbos "nya" kraftverk fick plats på två isolerande och tidstypiska tavlor av grå-vit marmor. Bomullsisolerade ledningar på knoppisolatorer av porslin var fortfarande vanliga 1918. I förgrunden turbinregulatorn av Finshyttans tillverkning. Foto BS 2006. Bild 11 (baksidan). Ett annat tidstypiskt bygdekraftverk från 1919 är Nilsböle i Nilsbölebäcken. Det lilla verket, som ligger vid Liden intill Indalsälven, står kvar än idag. Med 72 meters fallhöjd torde det ha haft den högsta fallhöjden av landets kristidsverk. Fallhöjden har fört med sig att verket drivits av en av landets få Peltonturbiner. Det ursprungliga maskineriet byttes vid mitten av 1930-talet mot ett nytt. Driften avvecklades 1962. Foto BS 1992. De små likströmsverken hade en enkel kontroll- och mätutrustning. Bilden visar kontrolltavlan av gråmelerad marmor i Rörets kraftstation. På denna sitter visarinstrument för ström och spänning, en tvåpolig knivströmbrytare, säkringshållare med edisongänga samt strömbrytare för intern belysning. Under tavlan är ett manuellt reglermotstånd för generatorspänningen monterat. Foto BS 1977. Bild 12 (baksidan). Peltonturbinen i Nilsböle kraftstation är tillverkad av Waplans Mekaniska Verkstad omkring 1935. Turbinen har ett löphjul och två nålmunstycken. Trycktuben kommer in genom väggen vid den stora ventilen och avlänkas dels i ett rör uppåt till det övre munstycket, dels i ett rör med ett munstycke under axelhöjd. Foto BS 1992. Bengt Spade Referenser Brunnström, Lasse. Estetik & ingenjörskonst. Stockholm 2001 Brunnström, Lasse & Spade, Bengt. Elektriska vattenkraftverk. Stockholm 1995 Hjulström, Filip. Sveriges elektrifiering. Serien Geographica nr 8. Uppsala 1940 Kleman, Carl. Vattenkraftanläggningar för bygdebehov. Elektrifiering av Sveriges landsbygd. Stockholm 1919 Spade, Bengt. Elektriska kraftverk i Tabergsån. Tabergs bergslag XIII, 1982 och XIV, 1985 Svenska kvarnar. Red. Jacob Winning. Stockholm 1940 Sveriges utbyggda vattenkraft 1930. Sveriges officiella statistik. Stockholm 1931 Utredning betr. planmässig elektrifiering av landsbygden inom Jönköpings län. SOU 1924:44 SVENSK VATTENKRAFT #3 2020 7