Svensk Vattenkraft 1
Om Natura 2000 och vattenkraft Natura 2000 är i g
runden ett samlingsnamn för de EU-direktiv som går under namnen art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Dessa direktiv skapades i början av 1990-talet och syftar till att skydda såväl arter som deras levnadsområden. Samlingsnamnet för de områden som skyddas med stöd av de aktuella direktiven är Natura 2000. Idag finns det ca 4 000 Natura 2000-områden i Sverige och områdena kan även vara skyddade på annat sätt såsom Naturreservat och eller Naturskyddsområden. Utpekandet av Natura 2000-områden går till så att länsstyrelsen utreder och föreslår till Naturvårdsverket som i sin tur granskar förslagen innan de når Regeringen för beslut. Därefter ska Regeringen till EU-kommissionen föreslå områden som ska inrättas och det är sistnämnda instans som efter granskning rent formellt fattar beslutet om områdets bildande. Detta gör att det i praktiken krävs ett nytt beslut från EU-kommissionen för att ändra eller upphäva ett Natura 2000-område, något som det är ytterst svårt att få igenom. Natura 2000 får därför ses som ett mycket stabilt skydd för ett visst område eller en viss art över oöverskådlig framtid. Styrande för ett Natura 2000-område är de s.k. bevarandeplaner som tagits fram av den ansvariga länsstyrelsen. Bevarandeplanen anger vilka arter som skyddas i området, statusen för dessa, bevarandemål, de hot som kan finnas mot bevarandemålet m.m. Bevarandeplanerna är således en central del av hur Natura 2000-områdena påverkar omkringliggande verksamheter, vad som anges i planerna sätter i mångt och mycket gränserna för andra närliggande verksamheter. Bevarandeplanerna ska vara ett levande dokument på så sätt att de med relativt jämna mellanrum ska uppdateras så att de är något så när aktuella. Frågan om bevarandeplanernas status, om de går att överklaga eller inte, har varit i fokus de senaste åren. Såsom rättsläget är nu får anses gälla att det normalt sett aldrig går att överklaga länsstyrelsens beslut om nya eller uppdaterade bevarandeplaner. Detta med ledning av Mark- och miljööverdomstolens avgörande i målet M 4191-19. Möjligheten att påverka vid bildande av Natura 2000-område finns i och med att länsstyrelsen ska samråda inför bildandet av Natura 2000-område. Någon regelrätt 24 SVENSK VATTENKRAFT #2 2021 möjlighet att överklaga beslutet om inrättandet av Natura 2000-område finns dock inte, man kan opponera sig emot beslutet men möjligheten att faktiskt driva ärendet är ytterst begränsade med tanke på att det formella beslutet om bildande sker av EU-kommissionen. När väl ett Natura 2000 område är skapat så gäller enligt 7 kap. 28 a § Miljö balken att särskilt tillstånd krävs för att bedriva verksamhet eller annan åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Sådant tillstånd kallas för Natura 2000 tillstånd och bedöms en verksamhet påverka ett Natura 2000 område på ett sådant sätt att tillståndsplikten utlöses så krävs antingen en särskild ansökan om tillstånd eller att det ingår som ett led i en ansökan om exempelvis tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Rent praktiskt så innebär tillståndsplikten att sökanden i ett mål har ytterligare en omständighet att förhålla sig till som negativt kan påverka möjligheterna till att erhålla tillstånd för sökt verksamhet. Regeln om tillståndsplikt infördes genom lag den 1 juli 2001. Av intresse här är att övergångsbestämmelsen även anger att det inte krävs tillstånd för verksamheter som påbörjades innan aktuellt datum. Den nu nämnda övergångsregeln, dess effekter på vattenkraften och andra vattenrelaterade verksamheter har fram tills för några år sedan varit en mindre fråga. Det har under de senaste 20 åren bildats ett antal Natura 2000 områden som berör befintliga vattenverksamheter såsom gruvdammar, kraftverk och vattenavledningar. Något formellt fel att skapa Natura 2000 områden trots att det redan pågår närliggande verksamheter föreligger inte, även om man definitivt kan påstå att det är en mindre väl vald plats att skydda med tanke på de uppenbara konflikter som kan uppkomma framöver. Det som dock har skett under de senaste åren, och som nu även kan sägas accelerera, är en diskussion om hur man ska förhålla sig till de Natura 2000 områden som finns och hur dessa spelar in i miljökvalitetsnormerna för vatten (MKN). Saken sätts på sin spets i dagsläget vid de kommande omprövningarna av vattenkraften men även för andra vattenverksamheter är det troligt att problematiken kommer att uppkomma i stor omfattning framöver. Natura 2000 och omprövningarna Det här är numrets långläsning (även om det finns andra artiklar som också kräver tid och koncentration). Trots att regelverket är tydligt kan man befara att myndigheterna på olika sätt kan komma att försöka utnyttja Natura 2000 på ett för vattenkraften negativt sätt. För i antagandet av den nationella planen så flaggade Regeringen för att frågan om Natura 2000 måste adresseras innan omprövningarna genomförs. Länsstyrelserna gavs därför i uppdrag att se över alla bevarandeplaner som berörs av omprövningarna och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) gavs senare i uppdrag att se över frågan om hur Natura 2000 samverkar med MKN. Regeringen får sägas klargöra att tanken inte är att högre krav än vad som är motiverat ska ställas på verksamhetsutövarna genom följande skrivning: ”Av övergångsbestämmelserna till Miljöbalkens regler om Natura 2000-områden framgår att för verksamheter som påbörjades före den 1 juli 2001 krävs inte tillstånd enligt 7 kap. 28a § Miljöbalken, s.k. Natura 2000-tillstånd. Detta innebär att vid denna tidpunkt ansågs som huvudregel att befintlig elproduktion var förenlig med de EU-rättsliga kraven på skyddet av Natura 2000-områden”. Därefter görs en hänvisning till propositionen för de nya reglerna om omprövning av vattenkraften som på sid. 92 anger skrivningar från EU-kommissions väg ledning om det s.k. 4.7 undantaget. Kontentan av denna del får sägas vara att lagstiftaren har angett att tanken är att vid omprövningarna så måste både MKN och Natura 2000 beaktas men samtidigt ska detta inte detta leda till negativa konsekvenser för produktionen av vattenkraftsel. Hur man än vrider och vänder på saken så är det en komplicerad frågeställning som uppstår, hur ska man förhålla sig till Natura 2000 och MKN och hur spelar det in att många verksamheter har funnits på platsen sedan långt innan reglerna infördes i svensk rätt medför svåra avvägningar.