Svensk Vattenkraft 1
För även om man bortser från övergångsbestämmelse
n som anger 1 juli 2001 som tillståndsplikt så kan inte reglerna om Natura 2000 sägas vara del av svensk rätt före Sveriges inträde i EU år 1995. Och innan dess så är i princip all modern vattenkraft anlagd och i drift varför man på allvar kan fråga sig varför Natura 2000 överhuvudtaget är en fråga för vattenkraften. För så enkelt som undertecknad sammanfattat det hela i föregående avsnitt kan man enligt många inte se saken. HaV:s pågående utredningsarbete kommer att mynna ut i en vägledning som enligt myndighetens senaste presentation kommer att gå ut på tanken att integrera bevarandemålen för Natura 2000 områdena med MKN. En sorts sammansmältning av de två företeelserna således. Rent konkret kommer detta enligt HaV:s bedömning att medföra en föreskrift eller handbok som anger att Vattenmyndigheterna vid fastställande av MKN där Natura 2000-områden finns även ska beakta bevarandeplanerna. Fastslagna MKN ska justeras utifrån detta och då nya normer ska antas ska bevarandeplanerna beaktas. Någon koppling eller ens frågeställning kring att reglerna om Natura 2000 eller ens själva direktiven skapades långt efter dagens vattenverksamheter påbörjades har ingen som helst plats i den aktuella frågeställningen. På en direkt fråga anser företrädare för HaV att övergångsreglerna som anger tidpunkten 1 juli 2001 bara gäller själva tillståndsplikten, den nu aktuella frågan gäller primärt MKN och dess samverkan med Natura 2000. Och för den finns ingen övergångsregel. HaV är dock knappast ensamma i sina bedömningar kring hur Natura 2000 kan komma att påverka de kommande omprövningarna. Målet M 8062-19 vid Mark- och miljööverdomstolen gällde två kraftverk i Gävleborgs län som sökte tillstånd. Majoriteten kom att besluta i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angett men minoriteten, som vill ogilla ansökan för ett av kraftverken, utvecklade domskäl som om de fått genomslag hade kunnat ställa till frågan om Natura 2000 på allvar. På sid. 25 i domen anges följande skrivning: ”Även om tillståndet skulle förenas med ett villkor om fiskpassage skulle en återupptagen drift vid det nedre kraftverket, med beaktande av driften vid Bergfors Övre kraftverk, innebära en kumulativ påverkan på passageeffektiviteten, vilket kan ha påverkan på möjligheten att uppnå ett gynnsamt bevarandetillstånd för flodpärlmusslan i området. Ansökan om tillstånd till återupptagande av driften och till bortledande av vatten vid Bergfors Nedre kraftverk bedöms därför kunna påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt”. Kontentan av minoritetens argumentation var att eftersom kraftverket, vad gäller produktion, varit taget ur drift under en längre tid så måste ansökan om tillstånd även innehålla en ansökan om Natura 2000-tillstånd. Det faktum att själva dammen och vattenregleringen pågått under alla år verkade i den delen inte spela någon roll. Utan bara det faktum att man under viss tid inte producerat kraft vid anläggningen var tillräckligt för att inte övergångsbestämmelsen skulle gälla. Detta är i grunden ett synsätt som kan sägas vara i direkt linje med HaV:s inställning till frågan och som medför, om synsättet får fäste, att leda till att övergångsbestämmelsen helt saknar framtida betydelse. Det undertecknad menar att man helt missar, om man resonerar på det sätt som minoriteten i MÖD har gett uttryck för och som även HaV kan sägas utgå ifrån, är att det vid lagstiftningsarbetet med nuvarande regler om Natura 2000 tillstånd BEVI AB, Blomstermåla | 0499-271 00 | info@bevi.se | www.bevi.se OUR ENERGY – YOUR SUCCESS Vattenkraftanläggningar för optimal energiproduktion Generatorer upp till 20 000 kVA • synkrona och asynkrona • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika turbintyper Automation • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • inklusive ställverk Service och underhåll för högsta tillgänglighet • hög- och lågspänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • uppgraderingar SVENSK VATTENKRAFT #2 2021 25