Svensk Vattenkraft 1
Järle kvarn reser många frågor Foto: Hans Teimert
Järle kvarn, belägen vid Järle ån i Nora kommun, har under en längre tid varit centrum för en tidvis ganska infekterad diskussion om vad som ska göras med den damm som finns vid kvarnen. Ägaren av damm och fastighet, Naturvårdsverket, har uppfattningen att dammen ska rivas ut medan ett stort antal andra aktörer såsom kommunen, närboende och kulturorganisationer har drivit tesen att dammen ska bevaras. Diskussionen och frågeställningarna kom att ställas på sin spets då frågan om utrivning tidigare i år hanterades av Mark- och miljödomstolen i Nacka. I domen i målet M 1785-20 kommer domstolen fram till att Naturvårdsverket ska lämnas tillstånd att på visst sätt riva ut dammen. Det ska redan nu klargöras att domen har överklagats och om prövningstillstånd kommer att lämnas i Mark- och miljööverdomstolen är i dagsläget oklart. Den mycket omfattande domen, totalt på 173 sidor, berör ett flertal frågor som på ett eller annat sätt skulle kunna vara av intresse för SVAF:s medlemmar och dammägare i allmänhet. För den som är intresserad av frågeställningarna rekommenderas att gå igenom domen i sin helhet. Personligen anser jag att nedanstående punkter är det mest centrala i domen och det som man som dammägare kan ha mest nytta av att veta. 1. Eftersom Naturvårdsverket driver ärendet som en utrivning i klassisk mening, d.v.s. med stöd av regeln i 11 kap. 19 § Miljöbalken, så är domstolens utgångspunkt att tillstånd för utrivning ska lämnas. Regeln är utformad på detta sätt av den enkla anledningen att utriv28 SVENSK VATTENKRAFT #2 2021 ning är det enda egentliga sättet som en dammägare kan avsluta sin verksamhet på. Genom utrivningen och den dom som hör till denna så uppnås den juridiska konsekvensen att vattenverksamheten ses som avslutad och därmed upphör dammägarens ansvar för vattenverksamheten. Endast på detta sätt kan man normalt sett avsluta en vattenverksamhet. Domstolens primära uppgift när sökanden utformar sin talan på detta sätt är därför inte att uttala sig om utrivningen som sådan utan snarare om villkoren för utrivning. Detta har betydelse inte bara för utgången i målet utan troligen även för hur domstolen tolkar andra frågeställningar. För att förstå Järledomen så bör man därför hålla detta i medvetandet när man tolkar domen. Hur talan förs och vilka konsekvenser detta får för utgången har alltid betydelse i ett mål men i detta fall blir det enligt min uppfattning särdeles tydligt. Och hur en utrivning av en damm faktiskt fungerar är troligen av vikt för många dammägare att förstå mera ingående med tanke på att utrivningar av dammar troligen kommer att öka framöver. Omprövningarna för med sig behov att hantera många andra dammar som inte hör till kraftverk och där är det troligt att många dammar kommer att hanteras på liknande sätt. Om man som aktör i vattendraget är emot detta är det bra att veta hur dessa typer av processer går till och vad man som motpart kan påverka vid en utrivning. 2. Kollisionen mellan de naturvårdande intressena och de kulturvårdande intressena ställs i Järlemålet på en klar spets. Domstolen väljer i denna del att göra en helhetsbedömning av vilka intressen som väger tyngst och kommer fram till att det är de miljövårdande intressena. Miljövårdande intressen kan i denna del sägas vara lättare för domstolen att relatera till och förhålla sig till då miljökvalitetsnormerna för vatten, skrivningar kring Natura 2000 områden m.m. ger domstolen något konkret att förhålla sig till. Att riva ut dammen kan ju ses som ett led i att uppnå god status för vattendraget och det har i sin tur direkta återverkningar i lagstiftningen. Kulturintressena är i denna del klart mera diffusa och inte lika lätta att konkretisera. Det finns i grunden inte en lika bra motvikt för kulturmiljön som de naturvårdande intressena har i form av Natura 2000 och MKN. Detta trots klara uttalanden om de höga kulturvärdena och dess roll. Frågan som är intressant i denna del är om man kan göra bedömningen på det sätt som domstolen har gjort, att väga två intressen mot varandra som på ytan kan anses vara två delvis motstridiga intressen men som har olika förutsättningar när en avvägning ska göras. Kulturintressen har en på ytan klar roll i kommande omprövningar men exakt vilken roll de faktiskt får är i dagsläget oklart. Denna frågeställning är därför mycket intressant med tanke på de kommande omprövningarna av vattenkraften där liknande frågor lätt kan tänkas uppstå. Det är därför inte alls otroligt att prövningstillstånd medges i Mark- och miljö överdomstolen och i sådant fall är just avvägningarna mellan de två intressena och hur detta ska göras klart intressant. Som nämnts ovan finns det utöver dessa två punkter mycket annat att analysera och fundera kring domen för Järle, det är ett omfattande mål med många frågeställningar. De två aktuella punkterna är dock det jag finner vara mest intressant i målet och som jag tror har mest bäring för andra dammar och de kommande omprövningarna. Viktor Falkenström, styrelseledamot SVAF, advokat