Stenkoll 1
Anders linnerborg, Zetterwalls Advokatbyrå Är for
muleringen ”lämpligaste plats” rimlig tycker du? Hur kan man hävda att man funnit den bästa platsen för en lokalisering? – I lokaliseringsbestämmelsen i Miljöbalken kapitel 2 ska platsen vara lämplig. Om man ska säga lämpligast riskerar man att det bästa blir det godas fiende. Många gånger gör man en lite väl snäv bedömning. Man isolerar konflikten kring platsens värden, till exempel vatten och geologi, och glömmer den kedja av indirekta effekter som inte bara påverkar den plats där verksamheten bedrivs utan också omgivningen och omvärlden. Bedrivs inte verksamheten där kommer den att bedrivas någon annanstans. – Det finns dock andra regler som styr lokaliseringsutredningar. Tittar man på lämpligaste användningen utifrån fyndigheten, bör det ha stor betydelse. Frågan är hur omfattande jämförelsen ska vara utifrån andra aspekter. Kan du säga något om fallet Skrike, där du var ombud. Varför fick inte företaget igenom sin täktansökan? – Den planerade täkten var placerad i anslutning till ett område med höga natur- och friluftsvärden, Skuleskogens nationalpark, varav delar även är utpekat som Natura 2000-område. Länsstyrelsen, Naturvårdsverket med flera mobiliserade ett jättemotstånd – nationalpark och världs” arv är tunga komponenter. Dessutom var det fråga om förhållandevis lite material. Jag tror inte att man hade fått tillstånd även om sökanden hade redovisat lämpligaste alternativa lokalisering. Domstolen hade ändå dömt till naturvärdenas fördel. – Transporterna kom inte till uttryck klockrent i Skrikefallet, den ökning av transporter som skulle uppkomma räckte inte för att kompensera för de motståendes intressen på platsen. Domstolen tryckte på de alternativa lokaliseringarna. Det fanns ett antal ställen som skulle ge längre transporter men som sökanden avfärdade, också på grund av att berggrunden var sämre där. Vad tror du krävs för att det ska bli lättare att få tillstånd till nya täkter? – Beslutfattare vill så långt det går utnyttja befintliga platser, att man inte ska ta i anspråk jungfrulig mark. En helt ny täkt med begränsade materialvolymer kan bli svår att få tillstånd till när man väger nytta mot miljöpåverkan. En ny täkt som får större betydelse för materialförsörjningen kan ha bättre förutsättningar att få tillstånd. Har tonen skärpts hos beslutsfattaren? – Det är nog på flera plan en skärpning om man ser till praxis. Inte minst gäller det för naturgrus. Förhoppningen var att man hade insett att behovet av bergballast ökar. Vilken roll har bolagen som ansöker – kan de bli bättre på att visa på ”lämpligaste plats?” Jag tror framför allt att bolagen måste se eventuella hinder tidigare och vara noga med att gå fram med ”rätt” alternativ. Det blir allt svårare att ta striden mot stora, uppenbara, allmänna och enskilda intressen. Tror du att det här domslutet kan påverka framtida täktansökningar? – Möjligen måste sökanden tidigt i processen försöka se hinder och eventuellt avfärda vissa alternativ. Inte särskilt många täkter ligger invid nationalparker, så fallet var speciellt. Även om en del formuleringar i domen kan vara oroande kommer man inte att särskilt ofta att kunna peka på Skrikefallet i rättstillämpningen. På nästa sida: branschens och domstolens kommentarer. Jag tror inte att man hade fått tillstånd även om sökanden hade redovisat lämpligaste alternativa lokalisering. Domstolen hade ändå dömt till naturvärdenas fördel. Anders Linnerborg krossordet # 122 31