AMES 1
KRÖNIKA Hoppa på tåget IMORGON ÄR DET VALBORGSMÄS
SOAFTON. Tittar ut på ett fjällandskap så långt norrut man kan komma i Sverige. Det borde vara fullt med snö, men genom fönstret ser man långt mer barmark än man brukar göra. Björkliden har inte haft så här lite snö på 100 år sägs det. Är det en effekt av den globala uppvärmningen? Tja, vad vet jag. Det vet nog inte ens meteorologerna. Ett år är ju inget år när det gäller klimat. Men under alla år vi åkt hit under de senaste fyrtio åren har det har aldrig hänt att liftsystemet stängt två dagar efter valborg, och så lär det bli i år. KAN VI STOPPA DEN HÄR BOLLEN som satts i rullning? Kanske. Även om det är just när gong-gongen ska slå känns det faktiskt som om folk börjar vakna till liv. SOM institutet har just presenterat årets vetenskapliga topplista över svenska folkets oro. Även om våra politiker verkar tro att migration och integration är i topp så är klimatfrågan på första och miljöförstöring på andra plats. Till och med Jan Guillou har vaknat till liv och tar upp detta i söndagskrönikan i Aftonbladet. Förhoppningsvis är det här ett tecken på att även vanligt folk som du och jag börjar få upp ögonen för vilka risker vi utsätter oss och andra människor på den här planeten för. Nu krävs det bara att insikten leder till verkliga beteendeförändringar. Och att våra politiker börjar se det här som en viktig valfråga. ATT NÄRINGSLIVET TAR STORA KLIV i rätt riktning syns allt mer. Den senaste tiden har bransch efter bransch släppt färdplaner mot fossilfrihet. Företag har gått samman och på allvar börjat diskutera hur just deras bransch ska bli fossilfri. Jag hade förmånen att vara med i en liten del av processen inom bygg- och anläggningssektorn där Skanska tog en ledande roll. Många företag från hela värdekedjan var involverade och slutresultatet skrevs under av alla de stora aktörerna i branschen. Arbetet resulterade i 26 uppmaningar till riksdag och regering, bygg- och anläggningssektorn, beställare, konsulter, arkitekter och entreprenörer. Alla måste hjälpas åt för att man ska upp nå önskat resultat – dvs möjligheten att bygga anläggningar utan att orsaka klimatrelaterade utsläpp. En viktig faktor är att politikerna sätter viss grundläggande lagstiftning på plats. Som en aktör uttryckte det – så länge vi alla har samma krav på oss och konkurrerar på lika villkor så är det helt OK att vi åtar oss att bli 100% fossilfria. JAG ANTAR ATT JAG BORDE NÄMNA digitalisering som en viktig drivkraft för att uppnå fossilfrihet (eftersom den här krönikan publiceras i ett IT-relaterat nummer av Affärsstaden). Självklart är digitalisering ett viktigt verktyg. Men jag tror inte att vi kan sätta hela vår tilltro till att den tekniska utvecklingen kommer att lösa biffen. Digitaliseringen kan ge bättre träffsäkerhet i energieffektivisering, bidra till minskat jobbresande, bidra med nya verktyg för utveckling av nya lösningar och säkert mycket annat. Men sanningen är att många av lösningarna redan är här, och vi skulle kunna nyttja dem i mycket större skala. Tänk om alla som kör bensinbilar valde att bygga om dem till etanolbilar (enkelt och billigt sätt att minska klimatpåverkan), och ännu hellre att regeringen valde att ge ett bidrag till alla som valde att göra det. Eller om alla som kör dieselbilar valde biodiesel. Jag vet att det är brist på HVO, men går efterfrågan upp tillräckligt mycket och vi fick till en blocköverskridande överenskommelse att biobränslen inte kommer att vara dyrare än fossila alternativ under de närmsta tio åren, då kan vi vara säkra på att marknaden skulle säkerställa tillgången på bränslena. VI KANSKE OCKSÅ MÅSTE BÖRJA fundera över vårt gemensamma ansvar att öka utbudet av förnybar energi. Jag skummade igenom en analys av hur energisystemet kommer att se ut när kärnkraftverken läggs i malpåse framåt 2040 då Sverige ska ha ett helt förnybart energisystem. Jag är ingen kärnkraftsförespråkare, men det är kanske dags att vi alla får klart för oss att om vi inte ökar tillgången på förnybar energi snabbare än vad som förutspås just nu, så kommer nedläggningen av kärnkraftverken leda till ännu större import av el från Europa under vinterhalvåret. Den importen leder ofrånkomligen till en ökning av kolkraftsgenererad el i Europa. Skulle en monumental utbyggnad av solel kunna motverka detta? Kanske, men då behöver vi stora lagringsmöjligheter. Och vi behöver se en explosion av solel – något som dessutom är väldigt lönsamt på längre sikt både för privatpersoner och företag! BYGGBRANSCHEN SÄGER I SIN FÄRDPLAN att de med befintlig teknik kan halvera sina utsläpp till 2030 – säkert en rimlig siffra för många andra företag och privatpersoner. Tittar ut på Lapporten i det fjärran diset med en stark önskan – kan vi inte bara bestämma oss. Vi börjar här och nu. Vi kan väl tillsammans sätta upp målet att halvera våra utsläpp så fort som möjligt. Sedan får vi se hur vi löser den andra halvan. Men vägen mot målet måste alltid börja med första steget och det är hög tid att ta det! PS Hur vi kom till Björkliden? Med tåg förstås! Och det var faktiskt riktigt behagligt – även om det tog sjutton timmar från Stockholms central. Härlig känsla att få vältra sig i Netflix serier – utan det minsta dåligt samvete utsträckt raklång i rena lakan med ett sövande dunkande i bakgrunden. Lyx! DS n MALIN FORSGREN Verksamhetsansvarig, Cleantech Östergötland 30