Nordens Tidning 1
Skandinaviskt lärarutbyte gör nordisk språkunderv
isning levande Nordiskt modersmålsprojekt är ett skandinaviskt samarbete som utvecklar undervisningen och för in Norden direkt in i klassrummet. Med projektet som är på sitt sextonde läsår ökas elevernas kunskap och förståelse för de skandinaviska ländernas språk, litteratur och kultur. I slutet av 1990-talet påbörjade Sannarpsgymnasiet i Halmstad tillsammans med skolor i Hamar i Norge och Varde i Danmark projektet ”Nordiskt modersmålsprojekt”. Projektet finansieras med pengar från Nordplusprogrammet. Lärarutbytet har ett regelbundet samarbete där lärare varje termin besöker någon av partnerskolorna för att undervisa elever i gästlärarens modersmål, litteratur och kultur. Det är värdskolan som bestämmer vad den gästande läraren ska undervisa om utifrån en idékatalog som skapats av respektive skolas ämnesteam. Det kan handla om grammatiska skillnader mellan de skandinaviska språken, språkhistoria, modern eller Nanna Monrad, Danmark, LisBritt Eklund, Sverige och Hege Tinholt, Norge det, därför har projektet valt att satsa på lärarsamarbete och inte elevutväxling. På så sätt kan upp emot 300-400 elever på en och samma skola ta del av samarbetet och fler elever ges möjligheten att utveckla sina kunskaper. I höst var Sannarpsgymnasiet äldre litteratur från landet ifråga, jämförelser av ländernas kulturer och media. I projektet ingår också att de inblandade lärarna som besöker varandra en vecka varje höst och vår diskuterar frågor som rör skolutveckling och aktuella skolreformer i de skandinaviska länderna. Utgångspunkten är att det som ska undervisas om inte ska vara något ”extra” utan ingår i respektive lands kursmål och som den ordinarie läraren ändock skulle ta upp, men nu blir det istället med en inhemsk lärare från ett nordiskt land. Projektets syfte är att medvetandegöra eleverna om hur viktigt det nordiska är. Pedagogiskt sätt upplever eleverna en starkare känsla att ha en dialog med en person ”live” än att lyssna på exempelvis en ljudupptagning. Idag är det många ungdomar som både studerar och arbetar i ett nordiskt land, därför vill detta projekt uppmärksamma eleverna på att de har nytta av att lära sig grannländernas språk. Projektet har valt att så många elever som möjligt ska ta del av värdskola för projektet och för att krydda lite extra bjöds det in en språkforskare, Fredrik Harstad, som höll en föreläsning om ”Kommer vi alltid att tala svenska i Sverige” för alla årskurs 2-elever och för lärare. Elever och lärare hade efter föreläsningen möjlighet att också ställa frågor till honom. Efter veckans slut fick eleverna som varit involverade i projektet tävla i nordiska frågor med vinster i potten i form av biobiljetter. Dessa biobiljetter sponsras av Föreningen Nordens lokalavdelning. Vinsterna kommer att delas ut på elevernas julavslutning. Både lärare och elever är nöjda med projektet. Det händer något annorlunda i skolan, i klassrummet och elevernas nyfikenhet växer gällande det nordiska. LIS-BRITT EKLUND Grännaskolan utbildade finska lärare och gymnasister i svenska Pohjola-Norden, Föreningen Nordens finska systerförening arrangerade två studieresor till Grännaskolan i somras. 15 svensklärare besökte Gränna i tre dagar. Skolans presenterade sig och lärarna bekantade sig med skolan, dess historiska omgivning och svenskundervisningen. 55 finska gymnasister från hela Finland gick på en veckas svenskkurs i Gränna. Alla hade fått stipendium från Pohjola-Norden eller svensklärarföreningen. Skolchef Mats Almlöw sa att målet är inte bara att uppmuntra elever att läsa svenska utan även att bygga nätverk. Skolan vill ha fler kontakter med Norden och genom Pohjola Norden får de kontakt med den viktigaste gruppen – ungdomarna. Programmet innehåller förutom klassrumsundervisning mycket upplevelser. Teori och praktik går hand i hand. – Man lär sig bättre när man har roligt, säger Mats Almlöw. – När man får tala svenska med svenskar och märka att man klarar sig, känner man sig lyckad, sa Kari Konttila, Tammerfors – Helt otroligt, när de frågade om vi ville flyga varmluftsballong – det är klart att vi ville, berättar Alexander Borshagovski från Kotka. Alexander berättade att kursen öppnade ett lås inombords som hindrade honom att använda svenska självmant. Han sa att han åkte till Sverige för att kunna tala bättre men att även förståelsen har förbättrats. – För mig är det här verkligen omväxling eftersom jag arbetar resten av sommaren. – Det är andra gången Pohjola Norden arrangerar den här typen av kursverksamhet på Grännaskolan och responsen från deltagarna har varit överväldigande positiv, säger skolhandläggare Ingrid Rönnow. nordens tidning nr 4 | 2013 13 FOTO: MARINA ANDERSSON