Nordens Tidning 1
Porträtt Šarunas Birutis diggar ningarna i Europa
2020. I samma anda genomfördes ett informellt EU-ministermöte i Vilnius den 2 oktober, med en konferens på expertnivå kvällen innan. Temat för konferensen är talande: ”Redo för morgondagen? Kultur som medel för social och ekonomisk omvandling.” – Jag är övertygad om att kultur och För kulturministern i EU:s nuvarande ordförandeland Litauen, Šarunas Birutis, är kultur ett undergörande konkurrensmedel. Kanske EU:s enda vapen i rådande kristider och globalisering. Men ministern som älskar litauisk jazz och svensk folkmusik efterlyser också tätare Östersjösamarbete. TEXT: EYAL SHARON KRAFFT E dådkraft. 6 U-ordförandelandets kulturminister Šarunas Birutis är lång, har kraftfullt handslag och är frälst i fråga om kulturens äger rum några timmar efter ett officiellt lunchsamtal med den svenska ministerkollegan Lena Adelsohn Liljeroth. I den efterföljande intervjun tydliggör Birutis att Litauen ämnar fortsätta på den inslagna vägen. Såväl beslut om Europeiska Kulturhuvudstäder 2020-2033 som programmen Kreativa Europa och Ett Hans besök hos Föreningen Norden nordens tidning nr 4 | 2013 Europa för medborgarna för perioden 2014-2020 ska drivas igenom – innan Litauens lämnar ordförandeskapets stafettpinne till Grekland vid årsskiftet. – De utdragna budgetförhandlingarna om Kreativa Europa är avslutade. Det gläder mig. Nu ska programmet fyllas med innehåll, säger han. Ett område som ligger den juridikutbildade ministern varmt om hjärtat är den kreativa industrins ständiga gissel: upphovsrätter. – En europeisk reglering av upptillväxt hänger samman. I EU kan vi inte bara konkurrera med billig arbetskraft och producera exempelvis billigare kläder än Asien. Europa måste konkurrera med hjärnan, säger han med handen klappande mot tinningen. Han fortsätter: – Den kreativa industrin ger mycket mer mervärde. Utan den förlorar Europa i den globala konkurrensen. Kreativitet är näst vetenskap det enda konkurrensmedlet vi har. Och det är bråttom. Jag hoppas att tåget inte redan gått. Kreativa Europas nya inslag av lånemöjlighet för små och medelstora företag kan ge europeiska hjärnor en efterlängtad skjuts. Lånemöjligheterna kan öppna en rad stängda dörrar för mindre aktörer i den kreativa sektorn. Hittills har kreativa idéer ofta fått avslag på sina låneansökningar. En idé, hur än intellektuellt lysande, är svår att pantsätta. Finansinstitutens risker är för höga. Tillgång till nytt kapital ska öppna för nya finansieringsformer för den kreativa näringen liksom för nya tvärdisciplinära affärsidéer. När de kreativa dammluckorna öppnas kan den frigjorda kraften åstadkomma storverk, framhåller han och nämner i nästa andetag framgångsexemplet Apple. hovsrätter är av stor vikt. Intellektuella landvinningar som musik, digitala böcker och filmer måste skyddas. Det är glädjande att förhandlingarna om multiterritoriell licensiering av musik också går framåt. Det är en viktig förutsättning för utvecklingen av en inre digital marknad. Vi måste skydda artisterna och ge användarna en legal och enkel tillgång till innehållet. Samtidigt vill han koppla ett hårdare grepp kring kultur och ekonomisk tillväxt, vilket rimmar väl med målsättFÖR ATT KREATIVA IDÉER till fullo ska kunna tas tillvara efterlyser han ett samarbete över hela linjen. Samhället liksom statliga, ideella och privata organisationer ska göra gemensam sak för att utarbeta bra lösningar. – Bara EU-pengar räcker inte. Aktivitet ute i samhället är ovärderligt, säger han med tydlig adress till det nordiska samarbetet bestående av ett finmaskigt nät av kontakter mellan bland annat individer, organisationer och myndigheter. – Jag gillar det här konceptet där förslag utgår från folket och vidare uppåt till regeringen. Förordningar som dyvlas FOTO: ALDE