Struktur- och investeringsfonder 2019 1
Upprustning och uppgradering av den s.k. Kärlekss
tigen Åsarna Utveckling ek. för. Efter Ljungan finns sedan flottningsepoken, som avslutades 1968, enkla vägar/stigar för att flottarna lätt skulle kunna förflytta sig efter älven, allt eftersom flottningen fortskred. Stigarna byggdes troligen omkring förra sekelskiftet, d.v.s. långt innan bilarna hade blivit var mans egendom. Cykel var det fortskaffningsmedel, som gemene man, även flottarna, hade tillgång till. Men många förflyttningar skedde också till fots, särskilt för det manskap, som följde den s.k. rumpan. Rumpan kallades slutflottningen för året. Då såg flottarna till att allt virke kom med på färden mot kusten. Även stockar, som fastnat på stenar, träd och buskar i strandkanten drogs loss och stöttes ut i älven. ~~Sedan flottningen upphörde har många av flottningsstigarna använts av fiskare och naturintresserade ortsbor. Många sträckor efter stigarna har dock vuxit igen. Trädrötter, tjäle och vattenflöden har på många ställen dessutom deformerat stigen så att den smalnat av eller helt förstörts. ~~Vissa delar av flottarstigarna har blivit populära vandrings- och motionsleder. Detta är fallet för den del av stigen, som följer älven mellan den gamla forsbron i Åsarna och järnvägsbron nedanför Åsarna Skicenter. Stigens lokala namn är sedan länge Kärleksstigen, ett namn som troligen skapats av ungdomar från bygden. Efter tillkomsten av Åsarna Skicenter har stigen också nyttjats av träningsgrupper och andra friluftsintresserade besökare, inkl. fiskare, som köper fiskekort på Skicenter. ~~År 2002, inför firandet av forsbrons 150årsjubileum, röjdes lövsly efter stigen bort och stigen försågs med spänger på en del fuktiga partier. Träd, buskar och erosion har sedan dess åter förstört delar av stigen, som nu är i stort behov av upprustning. Röjning - Filmberättels er om Kumlabygdens kulturarv Gata upp och Gata nerKumlaminnen Att göra 5 temafilmer, c.a 20 min långa, om olika delar av Kumla bygdens historia. Filmerna kommer bland annat att visa hur företagande och händelser på landsbygden format kommunen till hur den är idag. De färdiga filmerna kommer att premiärvisas på de platser på landsbygden som de handlar om och sedan gå på en "landsbygdsturné" för att slutligen visas i tätorten Kumla. Därefter kommer filmerna göras tillgängliga på Gata upp & Gata ners hemsida, hembygdsföreningarnas hemsidor, kommunens hemsida samt hos våra medfinansiärer. Filmerna kommer att göras pedagogiska så att de även kan användas i skolundervisning, SFI-programmen och på olika typer av äldreboenden. Dessa filmer ska bli starten till en amatörfilms verksamhet med personliga berättelser. Nya fritidsoch kulturverksam heter - paraply Tornedalens järnvägshisto riska museum och kulturhus HAPARANDA KOMMUN Leader Sjuhärad Projektet skall verka för att nya kultur- och fritidsverksamheter startar i området. Det görs med stöd via sk checkar som är en del av paraplyprojektet. Projektet planerar att göra en förstudie kring möjligheten att starta upp och driva ett järnvägshistoriskt museum, restaurang- och boendeverksamhet samt kulturhus på järnvägsstationen i Haparanda. Haparanda Järnvägsstation, idag ägt av Haparanda kommun, från 1919 är en historisk byggnad och helt unik ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Bl.a. under krigen har järnvägsverksamheten i Haparanda och Tornedalen varit mycket omfattande och av stort historiskt värde vilket förstärker idén om ett järnvägshistoriskt museum i Haparanda. I dagsläget bedrivs det ungdomsverksamhet i stationsbyggnaden men denna verksamhet kommer att flyttas 2020 och därmed kvarlämnas ett tomt enormt hus. Under 2021 planeras persontrafik med tåg att komma igång i Haparanda igen och i och med att verksamheten i stationshuset är minimal kommer resenärer och övriga besökare så som stationshuset ser ut idag mötas av ett stängt fik, informationsbrist och stiltje. Haparanda kommun har som mål att skapa fler stora besöksmål i kommunen och samtidigt skapa fler rum för föreningar och företag att verka på. Därför vill vi genom en förstudie undersöka möjligheten att skapa ett levande hus i järnvägsstationen genom musei-, kultur-, restaurang-, och boendeverksamhet. Tillgängliggö ra Tväråträsk Tväråträsk Hembygdsföre ning Flottarstugan, den gamla skolan och bagarstugan utgör en sammanhållen kulturhistorisk miljö i Tväråträsk. Flottarstugan och den gamla skolan är i relativt gott skick, medan bagarstugan är i ett skriande behov av en renovering och restaurering. Ugnen behöver muras om med plåtbeläggning framför, golvet behöver fräschas upp och dörrar isoleras, liksom invändig ommålning. För att klara av uppvärmning av fastigheten långsiktigt är även tanken att installera s.k. luftvärmepump, detta för att vi ska kunna nyttja lokalerna även under de kalla årstiderna. Vid sidan av att bevara och utveckla handlar restaureringen också om säkerhet – idag ryker det ut från ugnen vilket gör det hälsovådligt att vistas i byggnaden vid användning av ugnen. Renovering kommer ske pietetsfullt så att alla de ursprungliga detaljer i byggnaden bevaras. I samband med renoveringen tillgänglighetsanpassar vi samtidigt byggnaden, så att den blir tillgänglig för ALLA. Föreningens ambition är att återställa bagarstugan till brukbart skick, samt att lokalen på ca "35-40 kvadratmeter" även ska kunna användas till mindre sammankomster så som styrelsemöten för exempelvis hembygdsföreningen, jaktlagen, vägföreningsmöten, mindre privata arrangemang mm.. Jämtlands län Europeiska 265 000 jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Örebro län Europeiska 354 040 jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Västra Götalands län Europeiska 400 000 jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Norrbottens län Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 795 578 Västerbottens län Europeiska 204 096 jordbruksfonden för landsbygdsutveckling