Advokaten 1
» Världen europarådets kommissarie thomas hammarb
erg ”Det finns många problem kvar” svenske thomas hammarberg som tillträdde som europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter 2006 tecknar en dyster bild av läget 2009. Framför allt är han bekymrad över flyktingars situation. Hammarberg har 20 medarbetare, uppdraget är att granska hur skyddade Europakonventionens grundläggande fri- och rättigheter är för 800 miljoner européer och för alla andra som befinner sig i Europa. – Flyktingar och migranters situation är ett stort MR-problem. De som kommer i båt till Grekland och andra europeiska hamnar far ofta oerhört illa, säger han. Förutom Grekland är Italien, Malta, Cypern och i viss mån Spanien inkörsportar till Europa för de som kommer över Medelhavet bort från förtryck och förföljelse, eller i hopp om en bättre framtid för sig själva och sina barn. I Grekland får i dag dock färre än en procent asyl, vilket innebär att många inte ens söker. – Vi har ingen bra politik här. Jag delar uppfattningen att EU behöver omfördela resurser till mottagarländerna. Grekerna anser att problemet inte är grekiskt utan europeiskt, något jag håller med om, men det är ingen ursäkt för att behandla migranterna så illa som man gör och spärra in dem under vidriga förhållanden. Mest glädjande på sistone ur ett MR-perspektiv är att dödsstraffet i praktiken är avskaffat i hela Europa utom i Vitryssland. – Men det finns givetvis många problem kvar. Förutom migranternas situation är diskriminering ett stort bekymmer i hela Europa. Romernas situation är exempelvis väldigt utsatt, säger han. han konstaterar att många europeiska regeringar inte längre anser sig ha några problem med mänskliga rättigheter i sina länder. – Har man den inställningen, att alla problem är lösta, blir det givetvis svårt att uppnå några förbättringar, säger Hammarberg och tillägger att såväl EU som Europarådet behövs i kampen för att försvara MR. n Thomas Hammarberg promoverades nyligen till hedersdoktor vid juridiska fakuliteten vid Stockholms universitet. domare i europadomstoLen elisabet fura ”Det är dags att reformera domstolen” europadomstolen (ed) måste bli mer prejudikatsbildande, annars är uppdraget omöjligt, anser dess svenska domare elisabet fura. Fura befarar att om inget radikalt görs för att hantera den snabbt växande målbalansen (115 000) kommer praxis spreta åt alla håll och ED producera illa underbyggda domar som till slut riskerar att göra den irrelevant. – Vi kan inte fortsätta så här. Regelverket, Europakonventionen och hela systemet skapades för åtta, tio länder. I dag är vi 47 länder med stor spridning vilket ställer nya krav. För att lösa den bevärliga situationen behövs flera åtgärder, anser Fura. Hon vill värna den individuella klagorätten men anser att om Europdomstolen ska fungera kan den inte innebära rätt till ett individuellt svar. När rättsfrågan är avgjord ska den inte prövas igen. 18 Europadomstolens domar måste bli mer prejudikatsbildande, domstolens framtid beror på om man får acceptans för detta av medlemsstaterna. Det krävs ökat fokus på de nationella domstolarna och subsidiaritetsprincipen. Detta innebär att Europadomstolen enbart ska vara en kontrollinstans. en ödeskonferens om domstolens framtid hålls i Schweiz i februari nästa år. Från svenskt håll hoppas man på ett positivt avstamp, en förnyad bekräftelse från medlemsstaterna att de vill satsa på ED och är beredda att genomföra nödvändiga reformer på hemmaplan. – Jobbet ska inte göras i Strasbourg utan i medlemmarnas domstolar. Ett annat sätt att uttrycka saken är ”Bring Rights Home”, säger Fura. n Elisabet Fura, domare i Europadomstolen och före detta advokat. Advokaten Nr 9 • 2009