Advokaten 1
Fokus Internationell familjerätt » Om ett barn fö
rts till något av de länder som har anslutit sig till Haagkonventionen är Utrikesdepartementet skyldigt att hjälpa till med att få barnet återfört. Det gamla nordiska samarbetet på den internationella familjerättens område påverkas också av EU:s harmoniseringssträvan. Sverige har sedan 1930-talet haft ett nära samarbete med sina nordiska grannar, kodifierat i flera konventioner. Men när det kommer EU-regler förlorar dessa undan för undan sin giltighet för Sverige och Finland. Danmark har förhandlat till sig ett undantag för familjerätten i sitt unionsmedlemskap, och Island och Norge står helt utanför unionen. – I viss mån är det synd, för de nordiska reglerna har varit betydligt enklare och EG-reglerna blir väldigt komplicerade. Det kan finnas situationer som möjligt. Advokat Ulf Bergquist, som medverkat i den expertgrupp som arbetet med förslaget till internationella arvsregler, anser att EU:s lagstiftning är mycket ambitiös. Stockholms tingsrätt får ofta tillämpa exempelvis Bryssel II-förordningen. Rådman Malou Ålander konstaterar att det går bra, men att svensk lag är lättare att handskas med. – Det är kul att se att det finns verktyg som ”Utvecklingen är spännande, oväntad och ställer väldiga kunskapskrav. Jag skulle till exempel tro att svenska advokater och domare måste ta den internationella privaträtten väldigt mycket på allvar i framtiden.” upp till hundra artiklar och formulär som ska fyllas i, plus alla möjliga olika förfaranden. De internordiska reglerna är i jämförelse mycket enkla, säger Maarit Jänterä-Jareborg. EU-förordningarnas komplexitet beror på processen där medlemsstaterna har förhandlat, kompromissat och försökt täcka så många 30 faktiskt fungerar i internationella tvister! När det gäller tillämpningen känner jag fortfarande en viss tveksamhet inför uppställning, ordval, långa inledningar och så vidare. Man vänjer sig vid lagtexten men det känns förstås betydligt säkrare att tillämpa svensk lag och svensk praxis, säger hon. När en förordMaarit Jänterä-Jareborg ning tagits fram och ska gälla som lag i alla EU-länder uppstår dock nya problem. Alla länders språkversioner är lika giltiga. Men Maarit Jänterä-Jareborg är bekymrad över hur dessa översättningar tas fram. – Det har tagit åratal att förhandla fram dessa instrument. Men när detta väl är gjort ska man omgående ta fram de nationella språkversionerna. Översättarna verkar få någon vecka på sig. Resultatet blir i värsta fall horribelt, säger hon och talar om direkt bindande texter där översättningen knappt går att förstå. Komplicerade och svårtolkade regler alltså. Dessutom kan de, om arbetet med gemensamma lagvalsregler på till exempel arvsområdet lyckas, komma att innebära att domstolen i allt fler fall ska tillämpa ett annat lands lag. Och det handlar inte bara om de europeiska ländernas lagar, eftersom EU-kommissionen arbetar för lagvalsregler som gäller även gentemot tredje land. Det skulle kunna innebära att svenska domstolar vid ett arv till exempel blir skyldiga att tillämpa sharia, den muslimska familjerätten som gäller bland annat i Iran. Enligt sharia ärver söner alltid dubbelt så mycket som döttrar. Sådana regler kan naturligtvis komma att ställa frågan om vad som är grundläggande principer för den svenska rättsordningen på sin spets, och kanske leda till att ordre publicförbehållet kommer till flitigare användning. ansvar för utredning Ett annat frågetecken med att tillämpa ett annat lands rätt är hur domstolen ska känna till innehållet i det aktuella landets lag. Hittills har mycket av ansvaret landat på parterna, säger Maarit Jänterä-Jareborg. Hon konstaterar att de processuella förutsättningarna för att tillämpa utländsk rätt skiljer sig mycket åt i EU:s medlemsländer. I Tyskland finns till exempel särskilda institut, ofta knutna till universiteten, som specialiserar sig på att leverera utlåtanden om Advokaten Nr 9 • 2009