Kreatinin fortfarande vanligaste njurfunktionsana
lysen Analyser för att bedöma njurfunktionen, njurens glomerulära filtrationshastighet (GFR), används i stor omfattning. En praxisundersökning under ledning av Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering har undersökt användandet av GFR-markörer i Sverige åren 2006 till 2009. Användningen av njurfunktionsmarkörer ökar, med undantag för endogen kreatinin-clearance och krom-EDTAclearance, som minskar. Kreatinin dominerar fortfarande som njurfunktionsmarkör och antalet kreatininanalyser fortsätter att öka med cirka fem procent årligen. År 2009 gjordes 5,6 miljoner kreatininanalyser och knappt 200 000 analyser av cystatin C. I undersökningen sågs betydande regionala skillnader i användningen av njurfunktionsmarkörer. Den stora skillnaden mellan olika landsting och regioner är intressant och talar för att det finns anledning att göra en kostnadsnyttoanalys framöver. De regionala skillnaderna för cystatin C-analyserna är ännu större än för kreatininanalyserna. Det kan förklaras av att analysen av cystatin C är förhållandevis ny. Vid införandet av en ny analys finns det många faktorer som påverkar användningen. Några av dessa är priset, tillgängligheten, hur svaret utformas och användarnas uppfattning om metodens användbarhet och om analysen tillför ny och mer tillförlitlig information. Få laboratorier skattar GFR automatiskt men Cystatin C rapporteras oftast som skattat GFR (eGFR). Den minskade användningen av krom-EDTA-clearance kan troligen förklaras av en allmän strävan att minska bruket av radioaktiva substanser inom sjukvården. Undersökningen visar också en klar minskning av användningen av endogen kreatininclearance. Denna undersökning kräver en mycket noggrann urinsamling, och felaktig eller ofullständig urinsamling är den vanligaste och viktigaste felkällan vid denna undersökning. Undersökningen är också besvärlig, framför allt för öppenvårdspatienter. Detta gör att endogen kreatininclearance blir förhållandevis dyr i förhållande till analyskvaliteten. Därför är det både rimligt och önskvärt att användningen minskar. Källa Läkartidningen 2012 nr 19 sid 960-2 Text Susanne Allander Vilhelmsdotter, Anders Larsson, Lars-Åke Marké, Maria K Svensson, Björn Wihlén, Carl-Gustaf Elinder. Astrid Seeberger får Svenska Läkaresällskapets etikpris Astrid Seeberger DIALÄSEN 5.2012 Svenska Läkaresällskapets Hippokratespris har tilldelats Astrid Seeberger då hon värnar om etik och ett humanistiskt perspektiv inom sjukvården. Detta har dels tagit sig uttryck genom att hon belyst frågor kring etik i utbildningen av läkarstudenter och i sjukvårdens vardag. Astrid arbetar som överläkare på Njurmedicinska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, samt universitetslektor och ordförande för Professionell Utveckling på läkarprogrammet på Karolinska Institutet. – Jag är överväldigad och väldigt glad över att få ett så fint pris! Jag vill gärna bidra till att försvara det humanistiska perspektivet inom sjukvården och ser framemot att hålla en prisföreläsning på Medicinska riksstämman samt arrangera en av vårens Tisdagssammankomster med inriktning på etik i sjukvården, säger Astrid. Hippokratespriset har sedan år 2003 delats ut av Svenska Läkaresällskapet och i år sker detta i samband med Läkaresällskapets årsdag. Priset innefattar 20 000 kronor och Clarence Blomqvist-silvermedaljen. Källa Svenska Läkare sällskapet 15 SOFIA RUNARSDOTTER