Ny föreskrift om transplantation av organ Socials
tyrelsen har tagit fram en ny lag om organ donation som trädde i kraft i Sverige den 27 augusti. Förhoppningen är att lagen ska förenkla hanteringen av organ inom EU för att på så sätt enklare kunna genomföra organutbyte mellan länderna utan att äventyra patientens hälsa. – Förändringarna blir egentligen inte så stora. Donationsverksamheten är redan reglerad här i Sverige. Men med de nya föreskrifterna blir ansvarsfördelningen tydligare hela vägen från donator till mottagare, säger Tesi Aschan som lett Socialstyrelsens arbete med de nya föreskrifterna. Donator och mottagare kommer att få varsin kod hos respektive vårdgivare – detta då lagen är till för att kunna spåra organ hela vägen från donator till mottagare och tvärtom. – Kraven på dokumentation skiljer sig åt från till exempel hanteringen av vävnader och celler där det finns särskilda vävnadsinrättningar som har ansvar för spårbarheten. Men för organhanteringen har varje del av kedjan ansvar för att dokumentera sin egen del, berättar Tesi Aschan. Vävnadsinrättningarna använder ett särskilt system för märkning av celler och vävnader. Varje prov får en unik beteckning som gör det möjligt att se varifrån det kommer. Tesi Aschan tror att ett sådant system på sikt kan införas vid organdonation vilket skulle underlätta spårbarheten mellan organ och vävnader från samma donator. De nya föreskrifterna kommer innebära reglering av vilka uppgifter som ska kontrolleras innan ett organ godkänns för transplantation samt vilka medicinska prover som ska tas och så vidare. De kommer också instruera om hur avvikande händelser och allvarliga biverkningar ska anmälas. – Det ska underlätta för andra vårdinrättningar i hela Europa att snabbt komma i kontakt med dessa verksamheter. Det ska också underlätta att snabbt kunna anmäla avvikande händelser och allvarliga biverkningar, säger Tesi Aschan. Källa Socialstyrelsen Svensk stamcellsteknik publicerad i Lancet Förra året lyckades forskare vid Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet för första gången i världen skapa ett nytt blodkärl av stamceller. En tioårig flicka med leversjukdom fick vid Sahlgrenska universitetssjukhuset ett blodkärl från en avliden donator som sedan behandlades kemiskt tills endast stödjevävnad återstod. Stödjevävnaden injicerades därefter med stamceller från flickans benmärg. Metoden har nu fått erkännande i tidskriften The Lancet. Flickans sjukdom gjorde att hon löpte stor risk att drabbas av livshotande blödningar. Men om blodet leds rätt, det vill säga tillbaka in i levern, så kan tillståndet hävas. I bästa fall kan en operation utföras med kärl från andra delar av patientens kropp, men om operationen inte lyckas kan en levertransplantation bli en nödvändighet på grund av att man inte har tillräcklig blodförsörjning. Vid en transplantation blir patienten ordinerad immundämpande medicin resten av livet. Blodkärlet som användes vid flickans operation kom från en avliden donator. Efter att det behandlats kemiskt tills arvsmassa och celler avlägsnats så återstod bara stödjevävnad. Därefter tillsatMichael Olausson DIALÄSEN 5.2012 tes stamceller från flickans benmärg. Ett nytt kärl växte fram under knappt fyra veckor och eftersom man använde sig av flickans egna stamceller behöver hon inte immundämpande läkemedelsbehandling. Professor Michael Olausson och hans team vid Sahlgrenska Akademin och Transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset ligger bakom kärltransplantationen. Professor Olausson menar att dessa operationer kan innebära stora besparingar inom sjukvården den dag man lyckas framställa andra organ, framför allt njurar. För att läsa abstract se: http://www.lancet.com/journals/lancet/article/PIIS01406736%2812%2960633-3/fulltext Källa Sahlgrenska Akademin och Dagens Medicin 9