Tidningen Energi 1
Företaget ZAV utanför Zürich i Schweiz kan utvinn
a 30 procent mer järnfria metaller ur bottenaskan efter avfallsförbränning genom att använda torr bottenaska, så kallad thermorecycling. Förra året kunde 55 kilo guld silas ut. TEXT: ELISABETH FORSLUND FOTO: EVA ZINGG D en trasiga kulspetspennan hamnar i hushållssoporna. När avfallet förbränns går plasten upp i rök, men den lilla metallspiralen och spetsen överlever förbränningen och vad händer sedan? I Sverige återvinns metaller som blir kvar i askan vid avfallsförbränning utan lagkrav. I kantonen Zürich i Schweiz silas och återvinns metallerna i askan enligt lag. René Müller, vd på företaget ZAV i Hinwil i Schweiz, förklarar processen, som numera är så effektiv att det finns en avfallsförbränningsanläggning mitt i Zürich, som är kopplad till fjärrvärmenätet. –Ur flygaskan som stiger upp med röken utvinns framför allt zink, som återvinns och används i industrin. Resterna som blir kvar innehåller skadliga ämnen som kadmium och kvicksilver, som enligt lag måste slutförvaras i Schweiz. Förutom flygaska bildas också bottenaska. På ZAV:s anläggning i Hinwil är det sedan 2016 möjligt att sila ut värdefulla metaller och mineraler ur torr bottenaska och sälja dessa på den öppna marknaden. Tidigare blandades avfallsaskan med vatten. För att undvika en dammig arbetsmiljö hämtade ingenjörerna inspiration från cement och mjölindustrin för att skapa slutna system där inget damm läcker ut. Enligt ZAV:s egna undersökningar kan ungefär 30 procent mer järnfria metaller utvinnas ur den torra askan jämfört med den som blandas med vatten. ZAV:s anläggning är ett exempel på ett nytt sätt att tänka kring avfall. I en cirkulär ekonomi är konsumenter också producenter. – Vi är tvungna att hitta modeller för att återvinna de ändliga resurserna. Det vi gör här är en form av urban mining, säger René Müller. Det som drivit på utvecklingen är att det är obligatoriskt i Schweiz att återvinna de järnfria metallerna i bottenaskan. 2013 skrevs det in i lagen att alla parTIDNINGEN ENERGI NR 6 2019 47