Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Medaljälgarna
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av kikarsikten
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Rapphöns
Svensk Jakt Älgläget - län för län
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Annorlunda jaktkonst
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären FRÅGA VETERINÄREN JO
NAS MALMSTEN legitimerad veterinär, maila dina frågor till: jmalmsten@gmail.com Varför måste vildsvinskött värmas mer? rekommendation en är faktiskt Kjell: Varför måste vildsvinskött värmas upp till 70 grader? SVAR: Det handlar om att de flesta bakterier och parasiter dör när temperaturen överstiger runt 63–68 grader. Trikiner, där en del arter inte dör vid frysning, testar man förekomst av i vildsvinskött genom att ta prov och skicka till laboratorium. Toxoplasma gondii är en parasit som kan vara farlig för framför allt gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar. Den smittar från kattavföring, från får, eller via intag av rått kött. Parasiten dör vid djupfrysning (minus 18 grader i tre dygn). Det är inte bara vildsvin som skulle kunna ha parasiten i köttet, utan flera andra djurslag (får, tamsvin, annat vilt), så något inkonsekvent. Bakterier, vilka sällan dör vid frysning, kan finnas i rått kött från de flesta djur. Men de hamn ar ibland på köttet för att den som slaktar och styckar för dit dem från andra organ (tarm, lymfknutor) eller på grund av bristande slakthygien. En noggrann och ren slakt och hantering, trikintestning, djupfrysning (mot Toxoplasma gondii), samt korrekt hantering i köket vid tining, beredning och tillagning gör att risken för smitta eller matförgiftning minskar. Kan du på egen hand säkerställa säker slakthygien torde vildsvinsköttet kunna hanteras som vilket annat kött som helst, där samma förhållningssätt bör gälla. ‹‹‹ Det rekommenderas att vildsvinskött vid tillagning ska upphettas till minst 70 grader. Hålrum i njurar (här från dovhjort) är cystor som vanligtvis inte orsakar besvär. Var dovhjorten sjuk? Tommy: Vid urtagning av dovhjort noterade jag ett stort hålrum i njuren. Vad är det? Är djuret sjukt? SVAR: Det ser ut som att dovhjorten har en njurcysta, som är ett vätskefyllt hålrum i njuren. Njurcystor kan hittas hos många djur och även hos människor. Man vet inte riktigt varför de uppkommer, men hos vilda djur är de att betrakta som ett bifynd vid undersökning. Om cystorna växer i storSVENSK JAKT Nr 9 2018 Provtagning på älg för CWD (chronic wasting disease). lek kan de tränga undan den fungerande njurvävnaden och njuren kan inte fungera som den ska. Det finns inga kända smittsamma sjukdomar som ger upphov till njurcystor hos vilda djur. Inte heller påverkar just detta fynd djuret som helhet och köttet är nog helt okej att förtära. Om cystan (eller om flera cystor hittas) påverkat njurfunktionen borde man se att djuret i övrigt var påverkat, i form av nedsatt hull eller förändrat beteende när det var i livet. ‹‹‹ Behöver vi vara oroliga för CWD? Katarina: Behöver vi vara oroliga över avmagringssjuka (CWD) nu inför älgjakten? SVAR: I Sverige har vi ännu inte en klar bild över smittläget hos det svenska hjortviltet med avseende på CWD. Men varje jägare bör skaffa sig kunskap om sjukdomen genom att läsa den information som finns och uppdateras på berörda myndig heters (Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA) hemsidor. Dessutom ska man alltid kontakta SVA när man påträff ar vuxna hjortdjur som beter sig konstigt eller är avmagrade för att kunna skicka in prover för undersökning. Man bör inte skjuta ett sådant djur i huvudet eftersom det är därifrån proverna tas. När myndigheterna behöver jägarnas hjälp med provtagning är det viktigt att ställa upp så att vi i Sverige kan få en bild av läget och agera därefter. Vi behöver inte rädas sjukdomen, men ju mer kunskap vi jägare skaffar oss, desto bättre är det för alla. ‹‹‹ 115 FOTO: TOMMY KENNSING FOTO: VETERINÄRINSTITUTTET, NORGE FOTO: JONAS MALMSTEN
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer