Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Medaljälgarna
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av kikarsikten
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Rapphöns
Svensk Jakt Älgläget - län för län
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Annorlunda jaktkonst
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor VILTVÅRD, FÅ
NGST & FÄLLOR VILTVÅRD, FÅNGST & FÄLLOR 1. Björn Andersson (till vänster) och Lars-Gunnar Lundström vid en av de omkring 40 andtuber man placerat ut i Karungis och Kukkolas vattenområden och stränder. 2 3 2. Allt väl i voljären, konstaterar (från vänster) Lars-Gunnar Lundström, Sebastian Lundström och Björn Andersson. Här får ällingarna vistas några veckor och växa sig lite större innan de släpps fria. 3. Sebastian Lundström visar upp det underrede av rör och armeringsjärn som varje andtub vilar i. 4. Varje andtub är numrerad och försedd med Våtmarksfondens logotype. Fonden har bidragit med 20 000 kronor till materialkostnader. 1 Tuben räddar andjakten Genom att lära gräsänderna att häcka i uppsatta tuber hoppas man kunna förbättra andkullarnas överlevnad i Kukkola viltvårdsområde och Karungi jaktklubb i Norrbotten. TEXT & FOTO BERNT KARLSSON I HUR GÖR MAN? Den som vill veta hur man bygger en andtub kan gå in på Youtube och söka på ”Hen house”. Här finns flera filmer som noggrant beskriver hur man bygger och sätter upp en andtub. 86 dén med den här typen av konstgjorda andbon kommer från USA. Själva tuben är en enkel skapelse av ståltrådsnät och hö. Den sätts upp på en stolpe halvannan meter över vattnet, ungefär som de förr så populära, holländska andkorgarna. Tuben är en meter lång och den invändiga diametern 30 centimeter. Den består av dubbla varv ståltrådsnät med ett fyra till fem centimeter tjockt lager hö emellan. – Från början försökte vi med vanligt hönsnät, men det var för vekt, säger Lars-Gunnar Lundström, som tillsammans med Björn Andersson håller i trådarna för projektet. – När vi gick över till fyrkantsnät med styvare struktur fungerade det bättre. De tuberna håller för snötryck. Inuti tuben gör vi sedan en redesanvisning av vass och klär utsidan med lite granris. Vid uppsättningen placeras tuben i en vagga, en särskild ställning som svetsats samman av rör och armeringsjärn (se bild). En stolpe slås ned på grunt vatten eller i strandkanten och rörstumpen in under vaggan träs därefter över stolpen. En del andtuber har placerats långt in på land också. Att sista biten upp till tuben består av järnrör gör att minken inte kan klättra upp. Lite granris, som får hänga ned något över öppningen, håller kråkorna borta. Andtuben ska sitta svagt lutande, så att ingångsöppningen är något lägre än överdelen. Uppsättningen liksom den årliga tillsynen av andtuberna sker på vårvintern medan isen ännu ligger och det går att färdas med skoter. Förr en stor jakt Lars-Gunnar Lundström berättar hur det hela började: – När jag var pojke och följde min far på jakt kunde han ju ensam skjuta 50-60 änder bara under första dagen de var lovliga. Andjakten var stor på den tiden med änder i överflöd. Nr 10 2017 SVENSK JAKT – Sedan har det bara blivit sämre och sämre, och när jag för en del år sedan var nere på älven och jagade utan att få se en enda and i luften på flera timmar insåg jag att någonting måste göras. Det var då jag hittade den här andtuben och läste om hur bra den fungerar i USA. Och goda idéer är till för att ta efter. Lars-Gunnar lyckades intressera sina jaktkompisar och så satte man i gång. Många faktorer påverkar Lars-Gunnar Lundström och Björn Andersson bor båda två på Kyrkholmen i Karungi, men har ändå en byagräns mellan sig. Lars-Gunnar representerar Kukkola viltvårdsområde, Björn Karungi jaktklubb. Och det är inga småmarker det handlar om. Kukkola är på 20 000 hektar och Karungi på 5 000 hektar och byarna har ett stort, gemensamt vattenområde i Torneälven, som just här flyter lugnt och stilla, grundar upp och breddar sig i vikar och stora sel med holmar och grynnor. För ögat utmärkta andbiotoper. – Det är svårt att säga varför änderSVENSK JAKT Nr 10 2017 4 na minskat, fortsätter Lars-Gunnar. Samtidigt har ju svanar och grågäss ökat. Förut betades stränderna av kreatur och vi hade också bisam som betade ner vegetationen och skapade klarvattenspeglar i vassdjungeln, vilket var positivt för änderna. – Nu har både korna och bisamen mer eller mindre försvunnit, men vi har kvar rovdjuren. Både mink och räv och från finska sidan får vi in mårdhund. Kanske är det alla faktorer tillsammans som gjort att det gått bakåt för änderna. Ett av gräsandens problem är nämligen att den ska ligga så länge på marken insluten i ett äggskal. Och där det finns mat finns det alltid någon som vill äta. En skyddad häckningsplats som andtuben skulle därför kunna bli av avgörande betydelse för andkullarnas överlevnad. ”Det var då jag hittade den här andtuben och läste om hur bra den fungerar i USA.” 5 Andprojektet i Kukkola och Karungi har pågått i sex år och komplett erats med insatser för rovviltefterhållning och utsättning av ällingar. Ungefär 200 ällingar portioneras nu årligen ut på en älvssträcka av en mil. Engagerade bybor Det har varit lätt att få jägarna och byborna att engagera sig. En bonde i byn sponsrar med kärnfoder till ällingarna och hö till andtuberna. En verkstadsägare svetsar underredet till andtuberna. Dessutom har Våtmarksfonden gett 20 000 kronor i bidrag till inköp av material. Men att så här långt tala om någon succé för andtuberna är att ta i. Hittills har man bara haft en konstaterad häckning i en sådan. Dun i bobalen och ett kvarlämnat surägg gav bevis för det. – Det blir spännande att se resultatet i år, säger Lars-Gunnar. Kommer den andhonan tillbaka använder hon sig rimligen av samma konstgjorda andbo som i fjol. Och får man bara några att häcka i tuben, så kommer nog beteendet att sprida sig bland övriga änder. Men det kan ta tid. ‹‹‹ Andtuben i voljären finns där för att ällingarna ska lära sig gå igenom eller ligga i den och på så vis präglas vid det konstgjorda andboet. 87 5. Att hålla efter rovvilt är också en viktig del i projektet och ute i vattnet ligger fångstflottar för mink. Svensk Jakt nr 10 2017 1 Halm och större boyta D Det krävdes att man gick upp i storlek och började använda halm i stället för hö, men nu häckar änderna i ”tuberna” som satts upp längs Torneälven i Karungi och Kukkola. TEXT & FOTO BERNT KARLSSON et var i fjol som Svensk Jakt (nr 10/2017) skrev om det spännande viltvårdsprojektet med konstgjorda andbon – eller så kallade ”andtuber” – inom Karungi jaktklubb och Kukkola viltvårdsområde. Idén hade hämtats från USA. Tuberna är gjorda av dubbla varv ståltrådsnät med ett fyra–fem centimeter tjockt lager hö emellan. Längden är en meter och den invändiga diametern 30 centimeter. Inuti varje tub finns en redesanvisning av vass och utsidan är klädd med lite granris. 96 Vid uppsättningen placeras varje tub i en ställning eller hållare som svetsats samman av rör och armeringsjärn. En stolpe slås sedan ner på grunt vatten eller i strandkanten på den plats tuben ska sitta och rörstumpen inunder hållaren träs därefter över stolpen. Sedan placeras andtuben i hållaren. Den ska sitta svagt lutande, så att ingångsöppningen är något lägre än överdelen. Större änder Trots omfattande utsättning av andtuber i byarnas stora, gemensamma vattenområde hittade man dock i fjol bara dun i bobalen och ett kvarlämnat surägg som bevis för häckning i en av dem. – Jag funderade mycket på varför vi inte lyckades bättre, säger Lars-Gunnar Lundström, en av entusiasterna bakom projektet. I USA fungerar ju det här med andtuber hur bra som helst. – Det slog mig plötsligt, när jag titt ade på amerikanska filmer, att deras gräsänder föreföll något mindre än våra. Kanske borde vi göra en något större tub, tänkte jag. Sagt blev gjort. Inför årets häckningssäsong tillverkades 10–15 nya tuber, där den invändiga diametern ökades från 30 till 40 centimeter Nr 9 2018 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer