Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
JAKTRESAN I SVERIGE Först med reglerad älgjakt De
t var lite av en revolution i Jägarsverige, när jordbruksdepartementet 16 december 1966 beslöt att ett försök med reglerad älgjakt skulle inledas i landet. F 18 rågan om en bättre älgförvaltning hade diskuterats länge. En arbetsgrupp från statens naturvårdsnämnd och domänstyrelsen hade fått i uppdrag att utreda saken och regeringens beslut grundade sig på deras förslag. De två län som valts ut av ursprungliga sju var Kronobergs och Västmanlands län och försökstiden var satt till tre år. I Öster Vrenninge–Vefde jaktvårdsområde innebar inte försöksverksamheten någon större förändring, eftersom man redan tidigare jagat älg på licens. I protokollsboken konstateras därför bara: ”Eftersom Västmanlands län ska bli försökslän för regler ad älgjakt beslöts att licens ska sökas på sex vuxna djur och tre kalvar.” Välorganiserad jakt Vid den här tiden var Västmanlands län jaktligt sett redan mycket välorganiserat i jaktvårdsområden. Med start i Öster Vrenninge–Vefde hade inte mindre än 54 sådana bildats med en sammanlagd areal av 329 000 hektar, det vill säga mer än hälften av länets totala areal. Till detta ska läggas sex större, lokala jaktvårdsorganisationer med en verksamhet liknande jaktvårdsområdenas. Inom alla dessa områden tillämpades redan reglerad älgjakt. ”Man ska vara medveten om att det är jaktvårdsområdenas verksamhet som resulterat i att Västmanlands län, i förhållande till sin areal, är landets älgtätaste”, skrev jaktvårdskonsulent Folke André i Svensk Jakt inför det första försöksåret 1967. Till den hösten inkom 343 licensansökningar om totalt 1 950 älgar till länsstyrelsen. På förslag av länets älgnämnd hade en avskjutningsram på 1 600 djur lagts fast, varför prutningar måste ske. Andelen årskalvar i avskjutningen skulle utgöra minst 40 procent. Därmed hade nästan halva jakttrycket lagts över på årskalvar vilket innebar att vuxna djur sparades i syfte att höja älgstammens medelålder. Meningen med försöksverksamheten var inte att ställa någon utan älgjakt, utan att bringa den tidigare slumpmässiga avskjutningen av detta värdefulla högvilt att upphöra. Med en planerad och reglerad älgjakt samt biologiskt riktig avskjutning skulle älgstammens kvalitet även kunna förbättras väsentligt och till och med göra det möjligt att skjuta fler älgar än förut, utan att för den skull behöva hålla större vinterstammar. Det värdefulla vinterbetet skulle inte slitas av ungdjur och årskalvar. Hur gick det? Hur gick då första hösten med reglerad älgjakt i Västmanland? Sammanlagt fälldes 1 179 älgar, varav 461 årskalvar (39 procent) och 718 vuxna djur (61 procent). Av de fällda vuxna älgarna var 415 tjurar (58 procent) och 303 kor eller kvigor (42 procent). En betydelsefull skillnad låg i fördelningen mellan årskalvar och vuxna djur. Tidigare hade antalet vuxna djur i avskjutningen varit drygt 1 000 men stannade nu vid 718. I förhållande till tidigare års avskjutning hade därmed nästan 300 fler älgar fått chansen att bli ett år äldre. För Öster Vrenninge–Vefde jaktvårdsområde har avskjutningsstatistik från 1967 inte gått att få fram, däremot från det andra året med reglerad älgjakt, 1968. Då fälldes sex älgar; tre tjurar, en kviga och två årskalvar. Även avskjutningen 1967 torde ha legat på ungefär den nivån, eftersom man det året ansökte om att få fälla sex vuxna djur och tre kalvar. Försöksverksamheten med reglerad älgjakt skapade de grundprinciper som fortfarande gäller inom dagens älgförvaltning. Myndighetsansvaret ligger fortsatt hos länsstyrelserna vars rådgivande organ utvecklats från länsälgnämnd till länsviltnämnd och slutligen till dagens viltförvaltningsdelegation. Med försöksverksamheten startade också den moderna älgforskningen, ledd av Finn Stålfeldt, som årligen skrev rapporter i Svensk Jakt om älgstammarnas utveckling i Kronobergs och Västmanlands län. ‹‹‹ Nr 9 2018 SVENSK JAKT En av grundbultarna i försöksverksamheten med reglerad älgjakt var att flytta över en stor del av jakttrycket på årskalvar för att däri genom kunna skruva upp älgstammens medelålder. FOTO: KENNETH JOHANSSON
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Medaljälgarna
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av kikarsikten
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Rapphöns
Svensk Jakt Älgläget - län för län
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Annorlunda jaktkonst
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer