WE 1
1:2014 | UTBLICK VÄRLDENS GODA FÖRETAG Global Com
pact samlar I en tid där globalisering och långsiktig hållbarhet står högt på agendorna i det politiska samtalet har företagens CSR-arbete blivit mer än en angelägenhet för det enskilda företaget. Näringslivets ökade globalisering ses av många som en viktig möjlighet i kampen för mänskliga rättigheter, för rättvisa förhållanden i arbetslivet, effektivare miljöarbete och kampen mot korruption. TEXT HÅKAN PERSSON En titt i historieböckerna innebär knappast en smickrande läsning för de internationella och multinationella storbolagen. Europeiska storbolag inom gruvindustri, olja och handel var aktiva och drivande aktörer i kolonisationen av nya kontinenter och länder. Slavliknande arbetsförhållanden, fruktansvärda övergrepp och korrupta odemokratiska stater kantade spåren i jakten på naturtillgångar. Den amerikanska storfinansen har härjat fritt i Syd- och Mellanamerika och i delar av Asien. Med plånboken i ena handen och CIA i den andra har man hjälpt till att störta demokratiska regimer, hållit diktatorer under armarna och befolkningen i armod för vinsternas skull. De multinationella företagen var, och är, i mångas ögon på skurkarnas sida och en del av själva problemet för många utvecklingsländer och nya stater. Men förhoppningsvis kan den mörka historien ersättas av en ljusare berättelse de kommande decennierna. Idag har många av de multinationella bolagen en helt annan 26 agenda när det gäller sin påverkan på det sociala, politiska och ekonomiska förhållandena i de länder där de verkar. Att göra gott har blivit en del av att göra rätt. FN tar täten På World Economic Forum i Davos 1999 levererade FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan en tydlig uppmaning till världens företag: »Engagera er och ta ett tydligare ansvar för den globala utvecklingen! De stora företagens multinationella organisationer har en stor möjlighet att bidra till och påverka utvecklingen i många utvecklingsländer.« Det kan med facit i hand sägas vara startskottet till en mer offensiv och operativ syn på näringslivets roll i det globala arbetet med mänskliga rättigheter, miljöfrågor och social rättvisa. Ett år senare lanserades ett initiativ från FN-högkvarteret i New York under namnet Global Compact med syfte att uppmana och inspirera företag att ansluta sig till och verka för ett antal övergipande principer om mänskliga rättigheter och omsorg om vår miljö. Över 10 000 anslutna Idag är Global Compact det största frivilliga ramverket för verktyg, strategier och utmaningar kopplade till CSR (Corporate Social Responsibility). Fler än 10 000 företag och organisationer i 130 länder är knutna till Global Compact som partners. När man ansluter sig förbinder man sig att upprätthålla de tio principer som Global Compact grundar sig på inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. I den handelspolitiska deklarationen 2010 slog handelsminister Ewa Björling fast: »Svenska företag är bland de bästa i världen på att arbeta med CSR, företagens sociala ansvar. Detta stärker bilden av Sverige och det stärker vår konkurrenskraft. Regeringen uppmuntrar näringslivet att tillämpa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och att ställa sig bakom de tio principerna om