Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
JAKTRESAN I SVERIGE LANDSKAPET SÖDERMANLAND Yta:
8 343 km2 . Folkmängd: : 1 340 056 invånare (31 december 2017). Befolkningstäthet: 161 invånare per km2 . Erik Anton von Eckermann (1858–1920) Claës Lewenhaupt (1854–1932). Jägare bakom utbildning Utvecklingen av jaktvapen, en modernare lagstiftning och mer vilt i skogarna skapade ett behov av utbildning. Bakom satsningen på en jaktskola stod en hovjägmästare och en greve. S 18 kolan flyttade 1907 från Claestorp till Mälsåker, sedan Åke Sjögren tagit hand om den. – Jag vet inte varför skolan flyttades. Det har jag funderat länge över, säger Sven Lord, som studerar jakthistoria. En teori är att Sjögren hade större ekonomiska muskler att bedriva utbildningsverksamhet. Åke Sjögren var gift med Alfred Nobels brorsdotter och var mycket road av jakt, men 1916 gick Sjögren i konkurs. Då hade skolan redan 1913 flyttats till Berga på Södertörn (idag naturbruksgymnasium och örlogsbas). 1915 lades skolan ned. – Någon jaktutbildning återupptas inte förrän man startar viltmästarutbildningen på Öster Malma 1947, berättar Sven Lord. Eckermann bakom skolan? Sven Lord har teorin att det var Erik Anton von Ecker mann (1858–1920) som låg bakom skolans tillkomst. Eckermann, vars mor var född Lewenhaupt, var förste hovjägmästare och i hov- och jaktkretsar mest känd under smek namnet ”Waldteufel”. – Eckermann lade grunden till mycket som gynnat jakten. Han var jägmästare, hade studerat i Tyskland, sägs ha varit en duktig kulskytt och var med och startade Sörmlands läns jaktvårdsförening, säger Sven Lord. Att en jaktskola startade föll sig ganska naturligt. – I takt med tätare viltstammar ökade jakten och det uppstod ett behov att sköta och förvalta jakt en. Det behövdes skogsvaktare, jägare och någon form av utbildning. – Jag tror att Eckermann var arkitekten bakom upplägget kring jaktutbildningen. Lewenhaupts var intress erade av jakt och hade tillgång till markerna, men Eckermann var nog den som besatt den stora grundkunskapen både teoretiskt och praktiskt. Han var nog den samtidens främste jägare. Han stod ofta tillsammans med Oscar II på pass och hade till uppgift att skjuta samtidigt som kungen för att vara säker på att viltet skulle bli på platsen, säger Sven Lord. Starten för den moderna jakten I slutet av 1800-talet började det ställas krav på jakten och hundarna. – Intresset för jakt ökade och det hängde delvis samman med kungens intresse för jakt. Var kungen jaktintresserad fick det spridning bland folket. Här någonstans är starten för den moderna jakten. Claestorp var jaktens Mecka inte bara i Sörmland utan för en stor del av Mellansverige. – Karl XV engagerade sig tillsammans med Claes Magnus Lewenhaupt (1816–1882) i att skapa en modernare jaktlagstiftning. Det blev nog den som lade grunden till vår moderna jaktlagstiftning, säger Sven Lord: – Skjutvapnen blev mer effektiva i mitten av 1800-talet samtidigt som viltstammarna ökade och därmed intresset för jakt. Då måste även lagstiftningen hänga med till skydd för det vilda. Då dök det upp idéer som kunde möta de nya behoven. Där har Claestorp och Lewenhaupt haft stor betyd else. Man ville öka kunskapen och insikten om jakt. ‹‹‹ Landskapsblomma: Vit näckros. Landskapsdjur: Fiskgjuse. Största sjö: Båven (delar av Mälaren och Hjälmaren ligger i Södermanland). Högsta punkt: Skogsbyås 124 meter över havet. Antal jägare: 6 228 (statliga jaktkortet 2017/2018). Tillhör län: Södermanlands län samt Stockholms, Uppsala och Västmanlands län. Populära turistmål: Gripsholms slott, Parken Zoo i Eskilstuna, Nyköpingshus, Julita Gård i Katrineholm och Stendörren naturreservat i Nyköping. 1 6 5 4 7 1. ESKILSTUNA 2. STRÄNGNÄS 3. MARIEFRED 4. KATRINEHOLM 5. CLAESTORP 6. FLEN 7. NYKÖPING 8. NYNÄSHAMN En grip som ska ha anknytning till 1300-talets drots och riksråd Bo Jonsson (Grip), som givit namn åt Gripsholms slott. Södermanland avgränsas till stor del av vatten: Mälaren i norr, Hjälmaren i väster, Tisnaren och Bråviken i söder och Östersjön i öster. Naturen känne tecknas av en småkuperad terräng med låga bergryggar, smala dalgångar och talrika sjöar med flikiga konturer samt vid kusten ett stort antal fjärdar, halvöar, skär och öar. Söderut i landskapet vidtar Sörmländska sjöplatån. Det finns goda stammar av älg, kron- och dovhjort, rådjur, grävling och fälthare. Kron- och dovhjort har satts ut på olika platser. Vildsvin som rymt ur hägn är väl etablerade i Södermanland. Det har observerats cirka 320 fågelarter, varav nästan 150 häckar i landskapet. KÄLLA: NATIONALENCYKLOPEDIN Nr 11 2018 SVENSK JAKT 8 2 3 FOTO: FAKSIMIL FRÅN JÄGAREFÖRBUNDETS NYA TIDSKRIFT 1924
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt Harjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svensk Jakt testar
Svensk Jakt Jaktkultur
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer
Svensk Jakt Jakthistoria
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Medlemstips
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer