Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt Harjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svensk Jakt testar
Svensk Jakt Jaktkultur
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer
Svensk Jakt Jakthistoria
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären FRÅGA VETERINÄREN JO
NAS MALMSTEN legitimerad veterinär, maila dina frågor till: jmalmsten@gmail.com Ska vi skjuta älgkon med fibrom? Martin: Vi har en två kalvsko med fibrom på vår mark – behöver vi skjuta den för att inga andra ska smittas? SVAR: Både ja och nej. Det beror på hur påverkad kon verkar vara. I och för sig orsakas fibrom (eller i förekommande fall fibropapillom, beroende på utseendet) av ett virus som påminner om vårtvirus, det verkar inte vara speciellt smittsamt älgar emellan. Hade det varit väldigt smittsamt hade det funnits fler fibrom älgar i Sverige. Och det är inte alltid som fibrom orsakar djuren skada. En flådd fibromälg brukar kunna se ut som vilken annan älg som helst. Visst finns undantag, och det är när vårtorna skadas av hur älgen rör sig eller var de sitter. Såren som uppkommer kan bli infekterade och bakterier spridas i älgkroppen. En slaktkropp och organ från en fibromälg bör därför undersökas ordentligt med avseende på sjukliga förändringar och kropp ens lukt. Dock är dessa speciella fall ovanliga. Efter sommarens torka är det för en ko även en bedrift att föra fram två kalvar, och det tyder på en förhållandevis god livsmiljö och livskraftig ko, trots fibromförekomsten. ‹‹‹ Fibrom orsakas av ett vårtvirus, men verkar inte vara speciellt smittsamt. Att sätta upp saltstenar är populärt, men inte livsnödvändigt för viltet. Hundvalpar bör avmaskas rutinmässigt, vuxna hundar efter konstaterad infektion. Hur mycket betyder saltstenar för älgarna? Kristofer: Jag är nybliven jägare och har i mitt nya jaktlag blivit ombedd att sätta upp saltstenar som en viltvårdsåtgärd. Men hur stor insats gör man egentligen för viltet genom att sätta upp dessa? SVAR: Frågan är relevant, inte minst med tanke på avmagringssjukan chronic wasting disease (CWD) som hittats hos hjortdjur i Norge. Där har man förbjudit saltstenar just med tanke på risken för spridning av de prioner som orsakar sjudkomen. Visst är vilt precis som tam84 boskap beroende av mineraler och salter, men tamboskap lever på en begränsad yta och kan inte söka efter de mineraler de behöver på betet eller i fodret de ges. Vilda djur har däremot möjlighet att röra sig fritt och få i sig en varierad kost, där olika födoslag innehåller olika mängd och typ av salter och mineraler. Innan saltstenar ”uppfanns” verkar det som att viltet ändå klarade sig relativt bra. Dock kan saltstenar vara en bra plats att observera och dokumentera vilt på, vilket kan vara bra ur ett förvaltningsperspektiv. ‹‹‹ Avmaska inte vuxna hundar förebyggande Pernilla: Måste jag avmaska min hund regelbundet? SVAR: Nej. Det är egentligen precis som med andra sjukdomar. Man behöver inte behandla ett djur som är friskt. Vid misstanke om parasitförekomst hos djuret bör man ta ett avföringsprov och skicka in till laboratorium för undersökning. Därefter kan man kontakta en veterinär som får ta del av analyssvaret och man kan då få tips om vilken behandling som är lämpligast. Då ges också svar om det går att göra något förebygg ande för att slippa parasit infektioner i framtiden. Bero ende på vilken parasit det är kan behandlingen vara olika. Man ska, i likhet med antibiotika, vara försiktig med att avmaska i onödan, då man på sikt ökar risken för att parasiterna blir motståndskraftiga mot avmaskningspreparaten. Undantaget är valpar som i princip alltid får spolmask, samt när hunden ska resa utomlands, då speciella regler gäller i olika länder för att skydda landet mot rävens dvärgbandmask. ‹‹‹ Nr 11 2018 SVENSK JAKT FOTO: JOHNNY OLSSON FOTO: ANNA MALMSTEN FOTO: OLLE OLSSON
Svensk Jakt Medlemstips
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer