Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Forskning för jägare FORSKNING FÖR JÄG
ARE På Grimsö forskningsområde har älgobsen noterats sedan 1997. Forskaren Gunnar Jansson har jämfört älgobsen med 20 års spillningsinventering i samma område. 20 år med älgobsen TEXT GUNNAR JANSSON Forskare viltekologi Sveriges lantbruks universitet R 38 edan 1985 introducerades älgobsen i Sverige och med nuvarande version i nationellt bruk sedan 1997. Sedan några år tillbaka är rapporteringen smidig via internet och resultaten lättåtkomliga i Svenska Jägareförbundets portal www.viltdata.se. Metoden går i korthet ut på att kontinuerligt notera observationer av älg, antalet deltagare och tid spenderad på jakten vid de sju första jaktdagarna under säsongens första månad. Detta index används för att jämföra populationsutvecklingen mellan år, men det handlar alltså inte om att skatta antalet älgar. Erkänd metod Metodens status är numera god bland jägare och älgobsen används kontinuerligt som ett av underlagen i älgförvaltningen. De första åren hördes en del funderingar om det inte är alltför slumpmässigt vilka djur som råkar ses, att även djur som skjuts noteras och liknande. Men i dagsläget har nog de flesta accepterat tanken att det är antalet observationer det handlar om, och inte djuren i sig. Det innebär till exempel att om samma djur räknas flera gånger så jämnar det ut sig i längden via de stora provstorlekar som genereras och att resultaten uttrycks i förhållande till antalet mantimmar. Ett dilemma med metodens design som dykt upp under senare år, särskilt i landets södra delar, är att man kan ha svårt att få ihop sju renodlade älgjaktsdagar under första månaden, då jakten på andra klövvilt tar stor del av tiden den perioden. Spillningsinventering Jakten vid Grimsö sker i första hand i forskningssyfte, med exempelvis kontinuerlig insamling av kroppsmått och vävnadsprover, men i övrigt utförs älgjakten på samma sätt som på andra håll i landet och omfattar cirka 11 500 hektar. Älgobsen noteras sedan 1997 och de data för Grimsö som visas här avser alltså bara en jaktmark, i och för sig stor för att vara i Mellansverige, och ett jaktlag. Älgobsen är sedan tidigare utvärderad i både norska och svenska studier, men det är alltid nyttigt med nya uppföljningar och att jämföra olika metoder med varandra. I den här artikeln visas en jämförelse mellan älgobsen och täthetsdata baserade på spillningsinventering vid Grimsö för perioden 1997–2017. Spillningsinventeringen vid Grims ö följer den design som förespråkas i manualerna för adaptiv älgförvaltning, men med något högre täthet av provytor plus att diverse skogliga parametrar som till exempel betestryck mäts samtidigt. Spillnings datan omfattar 600 prov ytor som sedan rensas på hösten, systematiskt placerade över cirka ÄLGOBSEN FUNGERAR BRA I en jämförelse mellan 20 års data från älgobs och populationsskattningar baserade på spillningsinventering, ses här att älgobsen kan generera ett pålitligt resultat även på lokal nivå. I det här fallet speglade älgobsen nästa vårs spillningsdata på ett bra sätt. Älgobsen visade mer spretiga resultat vid löshundsjakt än då noteringarna gjorts vid drevjakter. Överlag fungerar metoden sannolikt bättre än vad många tänker sig och utgör ett viktigt förvaltningsverktyg, inte minst effektiv tack vare jägarnas frivilliga och därmed billiga insatser. 12 000 hektar. Täthetsskattningen som baseras på inventeringen har givetvis en viss osäkerhet (statistisk felmarginal cirka tio procent), men vi antar här att den speglar verklig heten på ett bra sätt. Detta ger möjlighet att undersöka hur väl älgobsen följer samma mönster mellan år, trots att älgjakten vid Grimsö genererar jämförelsevis få mantimmar per år. Givetvis samlas även älgobsens övriga parametrar in, som kalv per ko och andel tjurar, men här behandlas bara metodens populationsindex. Vid de sju första älgjaktsdagarna på Grimsömarken under de aktuella åren genomfördes oftast 3–4 såtar per dag, varför underlaget per år baseras Nr 11 2018 SVENSK JAKT ”Älgobsen och täthetsskattningen visade god samstämmighet, men med en tydlig förskjutning mellan år.”
Svensk Jakt Harjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svensk Jakt testar
Svensk Jakt Jaktkultur
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer
Svensk Jakt Jakthistoria
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Medlemstips
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer