Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt Harjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svensk Jakt testar
Svensk Jakt Jaktkultur
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer
Svensk Jakt Jakthistoria
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor VILTVÅRD, FÅ
NGST & FÄLLOR De karaktäristiska, svarta molnen av kajor blir bara fler och större. Att reducera antalet kajor är emellertid inte så lätt, men en som vet hur man gör är Christer Johansson i Holmsjö utanför Vetlanda. Han får fällan full av kajor TEXT BERNT KARLSSON FOTO JAN HENRICSON G Holmsjö, Jönköpings län. 64 enom att kajorna lever intill bebyggelse och på senare år blivit så många har de blivit en sanitär olägenhet i tätorterna. På bondgårdar är kajorna också till besvär, när de anländer i tusental för att ta del av det foder som är avsett för tamdjuren. Tidigare betraktades kajorna som ganska harmlösa ur viltvårdssynpunkt. Det problem som förknipp ades med kajor var att de kon kurrerade ut skogsduvan i kampen om lämpliga bohål för sin häckning. Men synen på kajorna har förändrats i och med att arten ständigt ökar och numera även uppträder i biotoper, där man förr inte såg dem. Jägare och viltvårdare har också lagt märke till hur kajorna till följd av näringskonkurrens börjat leva alltmera ”kråklikt” och gärna tar för sig av andra fåglars ägg och ungar om sådana kommer i deras väg. En som tidigt uppmärksammade problemet var jägaren Christer Johansson i Holmsjö, Vetlanda. – Förr fanns här tusentals kajor, det var alldeles svart, säger han. Men jag höll ju mest på med att fånga kråkor och skator i min norska kråkfälla, och även om det gick in kajor så hade de inga svårigheter att ta sig ut samma väg som de kommit in, det vill säga genom hålen i stegen. Två trallbrädor Men Christer kom på råd. Han lade två trallbrädor uppe på stegramen mellan takhalvorna och kunde därmed minska bredden på ingångsöppningen ända ner till sju centimeter. Kajorna hoppade in i fällan men kunde inte längre flyga ut. – För det mesta brukar jag krympa ingångsöppningen till nio centimeter, det brukar räcka, säger Christer. Och går jag upp i bredd till tolv centimeter går också kråkorna i. Det stannar en hel del kajor även då, men för kajorna är det nio centimeter som fungerar bäst. Lever i flock I dag är det inte längre svart med kajor där Christer bor. Han lärde också ut metoden till en större bondgård i närheten, som på motsvarande sätt gjorde sig kvitt kajproblemet. – Kajorna lever i flock och om man fångar bort några hundra kajor, verkar det som om de övriga tar så illa vid sig att de lämnar området, säger Christer. Enligt Christers mening är bästa tiden för kajfångst i början av juli, när ungarna hoppat ur bona, men vid behov håller han på hela säsongen. Christer använder sig av två norska kråkfällor som han betar med bröd och ibland kärnfoder. Vid inmatningen låter han båda takhalvorna stå öppna medan stegen alltid får ligga på sin plats. När han från håll och med hjälp av kikare ser att trafik en in och ut ur fällan är som livligast förbereder han fångsten genom att i kvällningen sätta tillbaka takhalvorna, så att enda vägen in i fällan är genom öppningar i stegen. Nio centimeter breda stegöppningar räcker för att även stänga kajorna inne i fällan. Sedan solen dalat När han vittjar, vilket alltid sker efter solens nedgång, lämnar han kvar ett par–tre kajor som lockfåglar för att fånga dem som inte var med i första omgången. Det finns inga testade och godkända fällor specifikt för kajor, eftersom det tidigare inte funnits behov att utveckla sådana. När norska kråk fällan introducerades var den avsedd för alla slags kråkfåglar, men blev i praktiken en mer eller mindre renodlad kråkfälla. Fångst av kajor sker i dag i stället som bifångst i fällor godkända för andra kråkfåglar. I Kalmar läns stora naturvårdssatsning ”Fler vadare i öländska sjömarker” tas årligen flera hundra kajor som bifångster i små burfällor för kråkor och skator, typ Ölands båset. Jakttiden för kaja är densamma som för kråka och skata, det vill säga 1 juli–15 april och i de nordligaste länen 16 juli–30 april. ‹‹‹ Nr 11 2018 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Medlemstips
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer