Advokaten 1
•NYHETER• NYHETER Timkostnadsnormen höjs med 34 k
ronor Domstolsverket föreslår regeringen att timkostnadsnormen för 2023 räknas upp med 34 kr – eller 2,32342 procent – i förhållande till timkostnadsnormen för 2022. Timkostnadsnormen skulle då bli 1 476 kr exklusive moms för rättsliga biträden med F-skatt. Sveriges advokatsamfund har lämnat synpunkter på förslaget till Domstolsverket och beklagat den näst intill obefintliga förändringen som föreslås av timkostnadsnormen för kommande år, mot bakgrund av argument som Advokatsamfundet har framfört tidigare. slutänden handlar det om klientens rätt till en rättvis rättegång och att en försvarare eller ett målsägandebiträde ska lägga ner all den tid som behövs för sin klient. Jag förstår att man vill se över kostnaderna, men när det riskerar att urholka rättssäkerheten måste vi advokater försöka förklara det”, sa han bland annat. l 8 Välj auktoriserad rättstolk i första hand Det ställs inga formella kompetenskrav på dem som tar uppdrag som tolkar i domstol. Samtidigt kan bristfällig tolkning få stora konsekvenser för enskilda och riskerar att hota rättssäkerheten. Advokatsamfundet har nu, i samarbete med yrkesorganisationen Rättstolkarna, tagit fram en checklista med punkter att tänka på vid användning av tolk. Advokaterna rekommenderas bland annat att anlita en rättstolk i första hand. Auktoriserade rättstolkar står under tillsyn av Kammarkollegiet. Checklistan finns på Advokatsamfundets webbplats. M&A är nu tillbaka till normalläge I Sverige minskade M&A-affärerna med cirka 39 procent mätt i antalet affärer och med knappt 67 procent sett till värde de tre första kvartalen 2022, jämfört med samma period 2021. Det visar advokatbyrån Baker McKenzies analys av M&A-marknaden för de tre första kvartalen 2022. Samtidigt som marknaden gått ner är antalet M&A-affärer i Sverige ändå högre jämfört med volymen under det tredje kvartalet 2019. Även den globala M&A-aktiviteten sjönk under årets nio första månader. REMISSVAR Taxa i förordnandemål hotar rättssäkerheten Försvarare och målsägandebiträden i förordnandemål bör ersättas utifrån en taxa baserad på hur långa förhör som hållits, föreslår Domstolsverket. Advokatsamfundet är starkt kritiskt och anser att förslaget äventyrar rätten till en rättvis rättegång, och dessutom kan leda till ökade kostnader. Kostnaderna för försvarare och målsägandebiträden i förordnandemål, alltså mål där det förordnas juridiska biträden men inte väcks åtal, har stigit under de senaste åren. Domstolsverket vill nu öka kontrollen över kostnaderna i förordnandemålen, och har lagt fram ett förslag. I den remitterade promemorian föreslår Domstolsverket att rättsliga biträdens arbete i förordnandemål som huvudregel ska ersättas genom taxa, alltså med hjälp av fastställda schablonbelopp beräknade utifrån den tid som förhören pågått. Detta skulle, enligt Domstolsverket, underlätta för de rättsliga biträdena att hantera och begränsa sitt arbete till en rimlig nivå. advokatsamfundet är starkt kritiskt till förslaget. I sitt remisssvar fastslår Advokatsamfundet bland annat att taxan riskerar att leda till ”att den enskildes rätt till en rättvis och oberoende process under förundersökningen åsidosätts”. Förslaget kan, enligt remissvaret, inte heller ”anses stå i proportion till de föreskrifter och etiska regler som reglerar advokatverksamheten”. Brottmålsadvokaten Marcus Larsson ingår i Advokatsamfundets styrelse och deltog i arbetet med remissvaret. Han anser att förhörstiden är ett alltför trubErfarenheter från byrålivet ska fångas Advokat Marcus Larsson anser att förhörstiden är ett alltför trubbigt instrument för att ligga till grund för ersättningen i förordnandemål. bigt mätinstrument för att användas som grund för ersättningen. – Förhörstiden kan vara en liten del av arbetsinsatsen, både för en försvarare och ett målsägandebiträde, säger Marcus Larsson, som tillägger att han som advokat är skyldig att utföra det arbete som krävs för att tillvarata klientens intressen, som att granska förundersökningen och tala med klienten. Strävan efter att begränsa advokatens arbete och därmed kostnaderna kan alltså komma i konflikt med en försvarares skyldighet att aktivt granska förundersökningen. I remissvaret pekar Advokatsamfundet också på att målsägandebiträdets stöd till sin klient många gånger är en förutsättning för att målsäganden ska orka medverka i förundersökningen. precis som samfundets remissvar pekar Marcus Larsson på att ett grundligt advokatarbete under förundersökningen kan bidra till att mål skrivs av eller komprimeras genom att det kommer fram viktiga tvivel avseende misstanken. Därmed kan samhället spara pengar. Dessutom finns det redan i dag system för att granska advokaters och andra biträdens kostnadsanspråk. Marcus Larsson nämnder kraven på att arbetsinsatsen tydligt ska redovisas i kostnadsräkningen och att domstolen dessutom kan granska räkningen. Också de advokatetiska reglerna ställer tydliga krav på advokaterna när det gäller kostnadsräkningar. – Samfundet ser allvarligt på advokater som inte sköter kostnadsräkningarna. Det kan leda till en disciplinpåföljd, säger Marcus Larsson. Den viktigaste aspekten är ändå rättssäkerheten för den som misstänks för eller utsatts för brott, anser Marcus Larsson. – I slutänden handlar det om klientens rätt till en rättvis rättegång och att en försvarare eller ett målsägandebiträde ska lägga ner all den tid som behövs för sin klient. Jag förstår att man vill se över kostnaderna, men när det riskerar att urholka rättssäkerheten måste vi advokater försöka förklara det, fastslår han. UÖ ADVOKATEN NR 8 • 2022 Nu genomförs en ny undersökning om problemen med sexuella trakasserier och kränkande särbehandling bland advokater. Och Advokatsamfundets ordförande Eva-Maj Mühlenbock uppmanar alla att besvara enkäten. Advokaten2022_8.indd 8 2022-10-31 13:19 Advokaten nr 8/2022. Alla advokater och biträdande jurister vid advokatbyråerna ska under de senaste veckorna ha fått ett mejl med länk till Advokatsamfundets nya undersökning. Undersökningen är en uppföljning av den enkät som gjordes 2019. Redan då planerades en ny enkät, men på grund av coronapandemin kommer den först nu. Undersökningen år 2019 visade att 35 procent av kvinnorna och 7 procent av männen inom advokatbyråvärlden någon gång eller flera gånger utsatts för sexuella trakasserier. 41 procent av kvinnorna och 17 procent av männen uppgav att de hade utsatts för kränkande särbehandling. Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. advokatsamfundets ordförande Eva-Maj Mühlenbock hoppas förstås att den nya undersökningen ska visa att Stärkt skydd för journalister föreslås Regeringen föreslår att det ska införas en särskild straffskärpningsgrund för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt ägnat sig åt journalistik. I samma proposition föreslås också att straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman ska gälla också om någon förgriper sig mot en utövare av viss samhällsnyttig funktion i hans eller hennes tjänsteutövning. Utöver detta vill regeringen också skärpa straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023. Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner, prop. 2022/23:106 Hoppfullt inom private equity Antalet transaktioner på private equity-marknaden i Europa sjönk under andra halvåret av 2022 med 19 procent. Samtidigt sjönk värdet på transaktionerna marginellt, med 1 procent. Trots nedgången förväntar sig 44 procent av respondenterna en viss förbättring på den europeiska kapitalmarknaden under 2023. Källa: Mergermarket ADVOKATEN #4 2023 11 Eva-Maj Mühlenbock. problemen med sexuella trakasserier och kränkande särbehandling bland advokaterna har minskat sedan den förra • UNDERSÖKNINGEN • Undersökningen genomförs av Novus på uppdrag av Advokatsamfundet. undersökningen. – Men oavsett om det visar sig vara så, är det viktigt för Advokatsamfundet att veta vilka problem som finns och vad som behöver göras, säger Eva-Maj Mühlenbock. Eva-Maj Samtliga advokater och biträdande jurister ingår i undersökningen, som genomförs via e-post. Ett mejl med länk till undersökningen gick ut i maj. Mühlenbock hoppas nu att en stor del av advokaterna och de biträdande juristerna ska ta sig tid att svara på enkäten. – Hela kåren behöver veta hur det ser ut på detta område och vilka behoven är, säger hon. l Auroramålet går vidare Nacka tingsrätt utfärdade i slutet av mars stämning i Auroramålet, en grupptalan mot svenska staten. 636 barn och ungdomar vill att domstolen ska slå fast att den svenska statens klimatpolitik är otillräcklig. Staten har nu tre månader på sig att svara. Ungdomsorganisationen Aurora har i flera års tid förberett stämningen, som är den första i sitt slag i Sverige. Staten kommer i domstolen att företrädas av Justitiekanslern. FOTO: EWA-MARIE RUNDQUIST, MICKE LUNDSTRÖM FOTO: KARIN FLYGARE