Advokaten 1
•FOKUS• – Det är en logisk konflikt mellan den af
färsmodellen och digitaliseringens logik. Men om vi ser digitalisering som kompetenshöjande eller som en möjlighet att öka kvalitet skulle vi kunna ta betalt på nya sätt, fastslår Charlotta Kronblad. Evelina Anttila har också funderat över hur advokaterna ska kunna ta till sig och anpassa sig till utvecklingen. Här har både advokatbyråerna och Advokatsamfundet en viktig roll, menar hon. – Många jurister som jag möter är väldigt intresserade. Det handlar också om att byråerna, och även samfundet i viss mån, måste se till att det finns resurser och möjligheter för att utbilda sig på det här området. Att det ska uppmuntras till det. Om man är fast i ”billable hour” och arbetar med stora projekt, så kan det vara svårt att hinna. Men det måste komma uppifrån. Stanley Greenstein understryker också vikten av att akademiska institutioner tar ansvar för att utbilda framtidens advokater och jurister, så att de kan bemöta de utmaningar som framväxande teknologier såsom AI skapar. – Av särskilt vikt är kopplingen mellan forskning och undervisning. Det är mycket glädjande att så många tekniska forskningsprojekt nuförtiden har det juridiska perspektivet som en av de centrala pelarna. Detta innebär att forskare inom juridik får erfarenheter av att arbeta med systemvetare och transformeringen av rättsregler till tekniska miljöer, erfarenheter som i sin tur kan överföras till utbildningen av framtidens advokater och jurister, menar Stanley Greenstein. Kräver kunskap Stanley Greenstein ser inte heller han att advokaterna kommer att bli arbetslösa på grund av AI, åtminstone inte under en överblickbar framtid. Däremot kommer deras arbete att förändras. Juridik som problemlösningsmekanism har traditionellt varit ett reaktivt instrument, konstaterar han. Men om juridiken ska behålla denna funktion samt hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen i samhället måste den tillämpas på ett mer proaktivt sätt, och ”byggas in i tekniken”. – AI kommer också att kunna ta de enklare uppgifterna. Med hjälp av AI kommer advokater att kunna erbjuda olika tjänster som man inte har kunnat göra förr, antingen för att de var för enformiga eller för att det tog för mycket tid, säger han. Enbart goda juridiska kunskaper räcker dock inte, när AI får en allt större plats i samhället och på advokatbyråerna. Framtidens jurister kommer också att behöva viss teknisk kunskap. – Man behöver inte veta hur en motor till en bil funkar egentligen för att kunna köra en bil. Det är lite samma här. Men du måste kunna tillräckligt för att kunna ställa rätt frågor. Och sen hitta tekniker med oerhört mycket tålamod som är beredda att försöka förklara, fastslår Stanley Greenstein, som också vill slå ett slag för sitt eget ämne rättsinformatik. Även Charlotta Kronblad lyfter fram betydelsen av Jur. dr Stanley Greenstein är docent i rättsinformatik vid Institutet för rättsinformatik (IRI), juridiska institutionen, Stockholms universitet, där han disputerade 2017 på avhandlingen Our Humanity Exposed: Predictive Modelling in a Legal Context. Ursprungligen kommer han från Sydafrika, där han läste juridik vid University of Cape Town. Man behöver inte veta hur en motor till en bil funkar egentligen för att kunna köra en bil. Det är lite samma här. Men du måste kunna tillräckligt för att kunna ställa rätt frågor. stanley greenstein kunskap för att kunna möta en verklighet där AI sköter delar av arbetet. – För att kunna prata om de juridiska frågeställningarna på ett vettigt sätt så behöver vi höja den algoritmiska kompetensen bland jurister. Första steget för att kunna prata om eller lösa problem är att använda ett adekvat språk och förstå vad digitalisering innebär. Det märker jag i min forskning är ganska utmanande. Viktigt värna rättssäkerheten För advokaterna kan kunskaper om och användning av AI vara en konkurrensfördel, ett sätt att höja kvaliteten och bättre tillgodose klienternas behov. Men med teknikutvecklingen blir också AI-kunskapen och förståelsen bland jurister viktiga av andra skäl. Charlotta Kronblad har mycket kontakt med domstolarna, och hon ser ett stort behov av kompetenshöjning bland domarna. – För det här är ingen framtidsvision eller framtidsspaning längre. Det är en samtidsfråga. Då är det väldigt viktigt att domstolarna hänger med och kan hantera både nya digitala frågeställningar och digital bevisning, säger hon. Det kan exempelvis handla om algoritmer som bevis i förvaltningsrättsliga mål, om kryptovalutor som används för att tvätta pengar, och om bevismaterial i brottmål, i form av film. När nätet svämmar över av så kallad deep fake, verklighetstrogna men falska filmklipp med påven, Donald Trump och Barack Obama, hur ska en domstol då kunna veta säkert att en film verkligen visar det den till synes visar? – Jag tycker egentligen att det är lite konstigt att vi förväntar oss att alla domare, nämndemän och ordinarie domare, ska kunna hantera digital bevisning och digitala frågeställningar på samma sätt, säger Charlotta Kronblad. Hon jämför situationen med att åklagaren i ett mål med dna-bevisning skulle lämna över ett blodprov till domaren och säga att ”här är beviset för att den misstänkte var på brottsplatsen” och förvänta sig att domaren skulle göra analysen av blodprovet själv. – Det är lite så vi hanterar algoritmiska bevis i dag. Det skulle egentligen behövas en oberoende instans som kan hantera och analysera den digitala bevisningen och berätta för domaren vad det faktiskt är som bevisningen visar. Utan ökad kunskap inom rättsväsendet, och bland adAI skapar nya arbetssätt på byrån – vänd! ADVOKATEN #4 2023 vokater, omkring algoritmer och AI kan konsekvenserna för enskilda bli förödande, konstaterar Charlotta Kronblad. Problemen uppstår både i brottmål och i förvaltningsrättsliga mål, där enskilda kan träffas av automatiserade beslut, eller omfattas av digital bevisning, utan att det går att granska och förstå underlaget. – Det är väldigt svårt för den som omfattas av automatiserat beslutsfattande. Det är en ny maktobalans där individerna inte har tillgång till de algoritmer som tilllämpas i offentlig sektor, vilket innebär att individen har svårt att få sin röst hörd och få rättslig upprättelse, summerar Charlotta Kronblad. l 27 › FOTO: JENNY FREJING