Advokaten 1
•NYHETER• • HAR NI BLIVIT HÅRDARE I BEDÖMNINGEN A
V KOSTNADSRÄKNINGAR UNDER DET SENASTE ÅRET? • – Det ingår i rättens uppgift att granska varje kostnadsräkning och bestämma ersättningen utifrån den tid som det enskilda uppdraget har krävt. När det gäller större brottmål kan mycket av de kostnader som anges i en kostnadsräkning avse arbete som har lagts ned under förundersökningen. Yttrande i sådana fall, och även i andra fall, kan inhämtas från åklagaren och yttrandet blir då ett underlag för rättens beslut om ersättning till förvararen. Min uppfattning är att domarna i Stockholms tingsrätt fattar beslut om ersättning till försvarare utifrån det underlag som finns och efter en noggrann bedömning. – Det har inte skett någon förändring i tingsrättens rutiner kring hanteringen av kostnadsräkning efter Riksrevisionens rapport. Själva rapporten har spridits till tingsrättens medarbetare. Tingsrätten kan inte följa hur eller om prövningen av frågan om ersättning till försvarare har förändrats över tid, eftersom vi saknar statistik om detta. Tingsrätten kan inte heller följa om storleken på de ersättningar som begärs av försvararna har ändrats. Gudrun Antemar, lagman, Stockholms tingsrätt. – Tingsrätten har inte ändrat hur vi arbetar med granskningen av kostnadsräkningar med anledning av Riksrevisionens rapport. Bedömningen av kostnadsräkningen i varje enskilt fall görs av ansvarig domare utifrån omständigheterna. Tingsrättens beslut i fråga om ersättning kan också överklagas till hovrätten. – Efter att ha diskuterat saken med några kollegor kan jag också lämna följande övergripande kommentarer: Det finns ingen generell uppfattning bland domarna att man har blivit hårdare i bedömningen sedan Riksrevisionens rapport. De allra flesta är överens om att så inte är fallet. Däremot diskuteras frågan mer i den allmänna debatten. En viktig fråga i detta sammanhang är vilket underlag som ges in till domstolen och som ligger till grund för bedömningen av ersättningsfrågan. Många påpekar att det kan vara skiftande från fall till fall. – Jag vill också passa på att framhålla att Attunda tingsrätt de senaste åren har arbetat aktivt med att förbättra omloppstiderna på de så kallade förordnandemålen. Vi har därmed försökt att kraftigt minska väntetiderna för advokaterna när det gäller ersättning efter nedlagda förundersökningar. Anders Dereborg, lagman, Attunda tingsrätt Jimmy Schiöld svårt att se att detta skulle förekomma särskilt mycket i de små och medelstora mål där prutningarna i dag är som vanligast. sedan försvararkollegiet skickade sitt brev till Advokatsamfundet har det dessutom blivit känt att Domstolsverket fattat beslut om det kritiserade förslaget om taxa i förordnademål (se nyhet på s. 10), något som ytterligare förvärrar situationen för försvararna, anser Jimmy Schiöld. Han skulle i stället för att införa nya taxor helt vilja slopa taxorna i brottmål. – Det finns ingen koppling mellan tiden ett förhör eller en huvudförhandling tar och det arbete som är nödvändigt att utföra, fastslår han, och tillägger att taxemålen ofta är en ren förlustaffär för advokaterna. l Särskilda händelser kan göra mer skada än nytta Riksrevisionen har granskat Polisens användning av särskilda händelser, med blandat resultat. Enligt granskningen kan särskilda händelser vara ett effektivt sätt att leda arbetet under de första timmarna eller dagarna efter att ett grovt brott har begåtts. Särskilda händelser som pågår under längre tid gör däremot mer skada än nytta, framför allt för att de ofta innebär resursförflyttningar som ger negativa konsekvenser i de lokalpolisområden som fått avstå poliser. Särskild händelse är en ledningsform som polisen använder vid händelser som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för. Verksamheten leds då i särskild ordning, och resurser och kompetens kan mobiliseras snabbt. 36 36 Advokaten2022_6_2.indd 36 Advokaten nr 6/2022. Rättegångsspelet 2022 direktsändes av Advokatsamfundet och Dagens Juridik samt sändes i efterhand i SVT Forum. Nytt rättegångsspel under Almedalsveckan För andra året i rad tar Advokatsamfundet i sommar plats med en egen programpunkt på scenen under Almedalsveckan i Visby. I år handlar rättegångsspelet om ett fiktivt fall kopplat till blåljussabotage, inspirerat av verkliga händelser. – Att ha en egen programpunkt under Almedalsveckan med ett rättegångsspel och en debatt med journalister, väl insatta i frågor som rör rättssäkerhet, är ett sätt att bredda vårt engagemang och ge våra frågor utrymme, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. Rättegångsspelet syftar till att åskådliggöra hur en brottmålsrättegång går till och beAllt fler söker brottsskadeersättning Antalet ansökningar om statlig brottsskadeersättning ökar. Trenden är särskilt tydlig i år. Under 2023 års första tre månader har Brottsoffermyndigheten fått in drygt 13 procent fler ansökningar jämfört med samma period i fjol. ADVOKATEN #4 2023 lysa olika syner på brott och straff. Nytt för i år är att tre journalister får agera nämndemän. Efter rättegångsspelet övergår arrangemanget i en modererad debatt, med utgångspunkt i domen. I rättegångsspelet medverkar bland andra advokaterna Henrik Olsson Lilja och Elisabeth Rohtlieb tillsammans med hovrättsrådet, tillika vice ordförande i Svea hovrätt, Mikael Swahn och vice chefsåklagare Anna Svedin. Journalisten Inger Arenander modererar den efterföljande debatten. Rättegångsspelet hålls den 30 juni, och kommer även att direktsändas på Advokatsamfundets webbplats. karin flygare Migrationsverket vill ha lagändring Personer som misstänks för exempelvis terrorism eller krigsbrott och som bedöms utgöra ett säkerhetshot mot Sverige bör inte ha samma förmåner som skyddsbehövande. Det anser Migrationsverket, som vänt sig till regeringen för att hemställa om en lagändring. Önskemålet om en lagändring gäller för personer som bedömts som säkerhetshot, men som inte kan utvisas. Med dagens regler får de tillfälliga uppehållstillstånd, och därmed arbetstillstånd, folkbokföring och tillgång till det svenska välfärdssystemet. 2022-08-22 15:04 Advokaten2022_6_2.indd 37 » ALMEDALENS DOMSTOL Politiker fick döma i Almedalen Att verkligheten alltid är mer komplex än ideologierna blev tydligt när riksdagspolitiker fick döma i en fiktiv rättegång. Det visade sig att även förespråkare för höjda straff kan välja att döma milt och att straffen i konkreta fall inte följde några blockgränser. FOKUS: RÄTTSPOLITIK 2022 E SÅ DÖMDE POLITIKERNA ”Nämndemännens” domslut varierade en hel del när sju politiker fick döma i den fiktiva rättegången mot Sten och Eva Andersson. Fredrik Lundh Sammeli, socialdemokrat och ordförande i justitieutskottet, ville döma Sten Andersson för grovt vapenbrott (ingen tid angavs). Enligt Fredrik Lundh Sammeli fanns det försvårande omständigheter i fallet, genom att skjutvapen hanterats och funnits i barns närhet. Eva Andersson bedömdes ha begått handlingen av oaktsamhet och gjort sig skyldig till vapenbrott, ett brott som Eva borde dömas till samhällstjänst för. Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och partiets rättspolitiske talesperson, fastslog att Sten Andersson inte handlat i nödvärn. Sten skulle dömas för grovt vapenbrott till två års fängelse. Eva Andersson hade enligt Tobias Andersson begått vapenbrott av oaktsamhet (ingen tid angavs). Johan Hedin, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson för Centerpartiet, ansåg att Sten Andersson gjort sig skyldig till grovt vapenbrott (ingen tid angavs). För Eva Andersson ansåg Johan Hedin att det inte var klart att det förelegat ett innehav av vapnet, och Eva borde därför inte dömas. Linda Westerlund Snecker, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, ansåg att Sten Andersson gjort sig skyldig till brott som inte närmare specificerades. Hon ansåg dock att Eva Andersson skulle frias. Fredrik Wallén, regionpolitiker i Stockholm för Kristdemokraterna och poliskommissarie, stod för de hårdaste straffen. Både Sten och Eva skulle enligt honom dömas för ADVOKATEN NR 6 • 2022 37 2022-08-22 15:04 grovt vapenbrott. Straffen blev tre års fängelse för Sten och två års fängelse för Eva. Annika Hirvonen, riksdagsledamot för Miljöpartiet och jurist, ansåg att Sten skulle dömas för vapenbrott av normalgraden (ingen tid angavs). Eva, däremot, kunde enligt Annika Hirvonen inte dömas för vapenbrott. Paulina Brandberg, riksdagskandidat för Liberalerna och åklagare, konstaterade att det inte presenterats några uppgifter som motsäger de tilltalades berättelse, och att den därför ska läggas till grund för bedömningen. Sten borde enligt Paulina Brandberg dömas för vapenbrott av normalgraden till ett års fängelse, på grund av att det varit liten risk att någon skulle komma åt det gömda vapnet, men inte ansvarsbefriande. Eva hade enligt Paulina Brandberg oförskyllt hamnat i situationen snarare än framkallat den, och det fanns många förmildrande omständigheter i hennes fall. Eva borde därför dömas för normalgradsbrott, och till påföljd få en villkorlig dom med samhällstjänst. Rättens ordförande, rådmannen Mikael Swahn, konstaterade att fallet var svårt. Han fastslog att Sten Andersson förvisso hamnat i en svår situation, men att den inte berättigade honom att skaffa vapen. Mikael Swahn instämde med åklagaren i att det handlade om grovt vapenbrott, och utdömde två års fängelse. Eva Andersson var enligt Mikael Swahn mer problematisk att bedöma. Han dömde Eva för brott av normalgraden, och konstaterade att det tidigare hade varit möjligt att döma till villkorlig dom, men att det utifrån den hårdare synen på vapenbrott som råder i dag blir fängelse i ett år. n skarpladdad pistol hittas gömd i en golvbrunn i badrummet hos ett företagarpar i samband med en husrannsakan om misstänkta ekobrott. Det var den fiktiva upptakten till Advokatsamfundets rättegångsspel vid Almedalsveckan som hölls den 4 juli, i Bildstenshallen i Gotlands fornsal, Gotlands museum. Bakom det gömda vapnet finns en sorglig historia med ekonomiska problem under coronapandemin, ett lån från fel person och hot riktade mot barnen. Frågan att behandla: Ska Sten och Eva Andersson dömas för vapenbrott, och i så fall vilken grad av vapenbrott? ”Rättegången” leddes av rådmannen Mikael Swahn. Åklagaren Helene Gestrin spelade rollen som just åklagare, medan advokaterna Johan Eriksson och Ulrika Borg agerade försvarare. Även de tilltalades roller spelades av advokater, med Klas Bjuremark som Sten och Lotta Wirén som Eva Andersson. Som nämndemän medverkade företrädare för sju av de åtta riksdagspartierna (Moderaterna hade inte möjlighet att medverka). Efter en genomförd huvudförhandling fick nämndemännen möjlighet att, en i taget, meddela dom i målet. Det visade sig vara möjligt att komma fram till mycket olika domslut (se längst ner på sidan). Efter rättegångsspelet vidtog ett panelsamtal med politikerna, modererat av journalisten Inger Arenander. Huvuddelen av samtalet kom att handla om just vapenbrott, där straffen har skärpts kraftigt under de senaste åren. Flera politiker efterlyste en översyn av hela vapenlagstiftningen. Bara Sverigedemokraternas Tobias Andersson ansåg dock att straffen på området överlag bör skärpas ytterligare. FRÅGAN OM LÅNGA HÄKTNINGSTIDER LYFTES Moderatorn Inger Arenander lyfte också fram frågan om Sveriges långa häktningstider, och den internationella kritik som upprepade gånger framförts mot dessa. Advokat Johan Eriksson hävdade att lagen om en tidsgräns för häktning är helt verkningslös. Politikerna pekade dock hellre på vad som orsakar de långa häktningstiderna, däribland de långa handläggningstiderna vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Socialdemokraten Fredrik Lundh Sammeli betonade ändå att arbetet för att hålla tidsgränserna måste fortsätta, på olika plan. Slutligen frågade Inger Arenander också om domstolarna borde använda mer av straffskalan. Här valde fler att avstå från att svara, med motiveringen att de som lagstiftare bör hålla sig på armlängds avstånd från själva dömandet. Fredrik Wallén (KD) efterlyste dock ett avskaffande av presumtionen om att välja andra påföljder än fängelse, och Paulina Brandberg (L) önskade sig en lägre ribba för vad som bedöms som synnerligen grovt vapenbrott. Vid rättegångsspelet medverkade också Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, som introducerade evenemanget och de medverkande och tackade dem efteråt. ¶ Almedalens domstol: i förgrunden åklagare Helene Gestrin, i nämnden Fredrik Lundh Sammeli (S), Tobias Andersson (SD), Johan Hedin (C), domaren Mikael Swahn, Linda Westerlund Snecker (V), Fredrik Wallén (KD), Annika Hirvonen (MP) samt Paulina Brandberg (L). På bilden nedanför advokat Ulrika Borg, advokat Klas Bjuremark som Sten Andersson, advokat Johan Eriksson samt advokat Lotta Wirén som Eva Andersson. 9 FOTO: KARIN FLYGARE