Läs- och litteraturfrämjande, Bidrag och utvecklin
g 1
tek kommer att kunna ansluta sig till tjänsten. P
rojektet går under namnet ”Barnens boktipsare” och drivs av Digitala biblioteket i Stockholm och Malmö. I Kungliga bibliotekets arbete med att utveckla Libris förs för närvarande diskussioner om att använda bokpresentationer ur publikationen Barnbokskatalogen i Librissystemets bokposter. Även denna satsning har bäring på de lokala och regionala planen, då Kungliga biblioteket arbetar för att fler folkbibliotek ska ansluta sig till Libristjänsten. Boken i centrum – litteraturfrämjande och distribution Läsfrämjande aktiviteter utgår ofta från själva läsakten, genom att stimulera till ett engagerande möte mellan läsare och text. En konsekvens av det är i många fall en pragmatisk hållning till vad som läses – läsningen i sig kan få en högre prioritet än texten. Men för att intresset ska kunna upprätthållas hos den nyvunna läsaren förutsätts aktiva litteraturfrämjande insatser, som placerar boken i centrum. Dessa insatser kan i många fall beröra digitalt läsfrämjande. ”Barnens boktipsare” kan ses som ett exempel på en litteraturfrämjande insats, vilket även gäller Kungliga bibliotekets utveckling av Libris med integrerade bokpresentationer. Även Kulturrådet arbetar aktivt med att utveckla litteraturfrämjande insatser, inte minst genom distributionsstödet av litteraturstödda titlar som kommer biblioteken till del. En ambition med distributionsstödet är att bidra till ökad tillgång av kvalitetslitteratur, men efterforskningar har emellertid visat att förhållandevis få bibliotek i dagsläget använder sig av distributionsstödda titlar i det läsfrämjande arbetet. I en enkät som Kulturrådet skickade ut till folk- och länsbiblioteken 2011 framgår att ungefär vart fjärde bibliotek uppger att mer än hälften av titlarna används på detta sätt. Ett fåtal bibliotek uppger att de flesta titlarna inte används alls (3 procent) eller till och med säljs (2 procent). I enkäten framgår även att 9 av 10 bibliotek som idag mottar distributionsstödda titlar vill fortsätta göra det, varför Kulturrådet idag arbetar målmedvetet för att på olika sätt öka räckvidden för distributionsstödet, till exempel genom informationsinsatser till biblioteken om de stödda titlarna, med vägledning i hur de kan använda sig av böckerna i det läs- och litteraturfrämjande arbetet och liknande. Kulturrådet har under våren 2015 arrangerat konferensen ”Garanterat bra böcker” en kompetenshöjande satsning som tipsar bibliotekarier och andra om hur man kan arbeta läsfrämjande med kvalitetslitteratur och synliggöra de mer svårutlånade böckerna. Området har en stark utvecklingspotential som redskap i läs- och litteraturfrämjande sammanhang, men det förutsätter att folkbiblioteken har ett aktivt förhållningssätt till böckerna de tilldelas. Det kan exempelvis göras genom att informera om litteraturstödda titlar på särskild hyllplats eller i skyltningen. Eller genom specifika litteraturprojekt, som Örebro bibliotek gjort i satsningen med Bokholkar, där litteraturstödda titlar placerats ut i små slöjdade bibliotek runt omkring i kommunen. Läs mer om bokholksprojektet under rubriken ”Vidga litteraturens offentliga rum”. Biblioterapi Kapaciteten att alstra av kunskap och diskussioner, och intellektuella utmaningar i all ära – litteratur och läsning har även sidor som ännu inte har utforskats och praktiserats i Sverige i någon större utsträckning. Litteraturen har en terapeutisk funktion, med en väl dokumenterad kapacitet att förbättra psykisk hälsa. Efter första världskriget upptäcktes att läsning av skönlitteratur kunde ha en helande effekt på traumatiserade soldater. Sedan dess har behandlingsformer och biblioterapeutiska projekt utvecklats i bland annat USA, Storbritannien och Finland. Kulturrådet har inom området stött satsningen ”Människor mellan raderna”, som drivits i samarbete mellan Norrköpings stadsbibliotek och socialkontoret i samma stad. Flera av socialkontorets målgrupper har inom projektet fått möjlighet att delta i strukturerade boksamtal i syfte att utveckla en självläkningsprocess. Projektet har varit lyckat och har nu integrerats i den ordinarie verksamheten. Stiftelsen Svenskt Demenscentrum i samarbete med Regionbibliotek Stockholm driver ytterligare ett biblioterapeutiskt projekt som Kulturrådet varit med och finansierat. Projektet ”Möten med litteratur” går bland annat ut på att utveckla och genomföra litteraturorienterade aktiviteter tillsammans med personer med demenssjukdom. Biblioterapi är ett område med stor utvecklingspotential. Läs- och litteraturorienterade organisationer som inleder samarbetsprojekt med instanser där vård och terapi bedrivs (som vårdcentraler, socialkontor och inom psykiatrin med flera) bör uppmuntras. Vuxna i skuggan Barn och unga har varit en viktig målgrupp för de läsfrämjande projekten som beviljats stöd av Kulturrådet. Ambitiös metodutveckling ligger till grund för åtskilliga nytänkande projekt som på olika sätt syftar till att skapa läslust. Det är en självklar ambition att värna om ungas läsning, att säkra återväxten av en läsande, litteraturintresserad allmänhet. Men läs- och litteraturfrämjande insatser behövs även för målgruppen vuxna, inte minst eftersom de gynnar återväxten av läsare i egenskap av läsande förebilder. Bland de projekt som beviljats stöd från Kulturrådet saknas metodutveckling för målgrup15