Läs- och litteraturfrämjande, Bidrag och utvecklin
g 1
EKONOMISK STATISTIK ÖVER BIDRAG, LÄS- OCH LITTERA
TURFRÄMJANDE INSATSER 2011–2014 Ekonomiska förutsättningar, läs- och litteraturfrämjande Stöd till läsfrämjande insatser TABELL 1 Antal Antal År 2011 2012 2013 2014 TOTALT TABELL 2 År 2011 2012 2013 2014 TOTALT Sökt bidrag, Beviljat bidrag, kronor kronor 28 401 992 21 335 000 38 517 803 56 114 000 144 368 795 10 548 000 9 332 000 10 187 000 20 703 000 50 770 000 Stöd till litterära evenemang i Sverige TABELL 3 Antal Antal År 2011 2012 2013 2014 TOTALT TABELL 4 År 2011 2012 2013 2014 TOTALT Sökt bidrag, Beviljat bidrag, kronor kronor 7 982 530 10 784 000 8 294 000 12 257 000 39 317 530 2 169 000 2 697 000 2 555 000 4 215 000 11 636 000 Andel beviljat belopp (%) 27 25 31 34 30 Som tidigare framhållits var stöd till läsfrämjande insatser respektive litterära evenemang två separata stödformer till och med 2014. Med detta följer att statistiska uppgifter i vissa fall särredovisas i följande avsnitt. Vissa uppgifter har hämtats ur interna uppföljnings-PM om bidragsformerna som har gjorts utifrån bidrag som redovisats under 2012, men största delen av uppgifterna är hämtade direkt ur Kulturrådets bidragsgivning och dokumentation. Läs mer om Kulturrådets uppföljnings-PM i avsnittet ”Uppföljning–redovisning”. sökanden 60 65 73 96 294 beviljade 43 38 57 172 Andel beviljade ansökningar ansökningar (%) 34 57 66 52 59 59 Andel beviljat belopp (%) 37 44 26 37 35 sökanden 127 124 173 207 631 beviljade 71 71 85 Andel beviljade ansökningar ansökningar (%) 60 104 331 57 49 50 52 Ytterligare en viktig källa är redovisade bidrag inom stödformen 2011–2014, med reservation för att intäktsposter i ekonomiska redogörelser i vissa fall inte helt och hållet fyller myndighetens redovisningsbehov. I dessa fall har kompletteringar inhämtats eller rimliga statistiska avvägningar gjorts med utgångspunkt i befintligt material. Av samtliga bidrag som fördelas av Kulturrådet inom hela litteratur- och läsandeområdet utgör stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser en betydande andel (att jämföra med exempelvis litteraturstödet, där omkring 36–39 miljoner fördelas årligen, inklusive distributionsstöd). 2014 framgår att stödet till läsfrämjande är dubbelt så stort som 2011–2013, vilket bland annat har att göra med en tillfällig ekonomisk förstärkning till en satsning på idrott och läsning. Riktade främjande insatser inom idrottsområdet har bidragit till fler sökande, vilket i sin tur resulterat i fler bidragsmottagare. Under 2014 har medel även fördelats till omfattande satsningar med nationell räckvidd, utifrån några utvecklingsområden som identifierats i det handlingsprogram för läsfrämjande som Kulturrådet tagit fram. Det etablerade projektet ”Sommarboken” som drivs av Kultur i Väst, är ett av dem. Det syftar till att locka barn till läsning och boksamtal under sommarlovet. Den ökade satsningen avsåg en utvärdering, där Kultur i Väst utifrån erfarenheter och forskning ska föreslå en långsiktig nationell modell för utveckling och drift av verksamheten. Ytterligare ett nationellt orienterat projekt är ”Barnens boktipsare”, en digital tjänst under utveckling som folkbiblioteken ska kunna använda sig av för att arbeta läsfrämjande i digitala miljöer. Projektet beskrivs närmare i avsnittet ”Utvecklingsområden”. Till renodlade litterära evenemang har lägre summor fördelats årligen än till läsfrämjande, dels på grund av färre sökanden än inom läsfrämjande och dels på grund av att arrangemangens karaktär ofta är mindre kostsam än de läsfrämjande insatserna – endagsfestivaler, vissa författaruppläsningar, med mera. Denna differens kommer även att prägla fördelningarna av stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser fortsättningsvis. En avsevärt större totalsumma 2014 inom evenemangsbidraget beror på att det beslut om tilldelning av medel som skulle tas i början av 2015 istället togs i slutet av 2014 och följaktligen redovisas inom det sistnämnda året. 21