Advokaten 1
Reportage Barnrättskonferens MATS MELIN, ORDFÖRAN
DE I HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Radikalt förändrat perspektiv på barnets rätt – till det bättre Mats Melin, ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, menade att perspektivet när det gäller barnets rätt förändrats radikalt sedan barnkonventionen antogs för 25 år sedan. – Att fira 25-årsjubileet för ett internationellt instrument, som inte tyst har glidit in i glömskan, är en viktig händelse i sig. Men det här är inte vilket internationellt instrument som helst, sa Mats Melin och tillade att barnkonventionen handlar om en särskilt ädel och viktig sak. Konventionen slår fast att barn behöver särskilda garantier och skydd inklusive lämpligt rättsligt skydd. Den riktar in sig på att säkra att barnen har rätt att leva som individer ”Konventionen har inte endast undgått att falla i glömska utan den har faktiskt haft en fundamental påverkan på vårt sätt att tänka liksom på vår sociala och rättsliga kultur.” i samhället och växa upp i en anda enligt de ideal som finns uttalad i FNstadgan, särskilt fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet. – Med de orden förkunnar konventionen tydligt såväl alla barns rätt som varje enskilt barns rätt. Men de innebär också att konventionen bygger på förståelsen av att hur barn behandlas i dag, i stor utsträckning bestämmer hur våra samhällen kommer att utformas och fungera i morgon. – konventionen har inte endast undgått att falla i glömska utan den har faktiskt haft en fundamental påverkan på vårt sätt att tänka liksom på vår sociala och rättsliga kultur, sa Melin och tillade: BARNRÄTTSCENTRET ÄR EN VIKTIG AKTÖR astrid söderbergh widding, rektor för Stockholms universitet, konstaterade i konferensens inledningstal, ELISABET FURA, CHEFS-JO Popov-domen är en milstolpe för barns rättigheter Popov-domen är en milstolpe för barns rättigheter. Så beskrev Elisabet Fura Europadomstolens dom från 2012. Chefs-JO Elisabet Fura, tidigare domare i Europadomstolen, valde att berätta om ett fall från domstolen där hon var referent för att illustrera hur barnvänlig rättstillämpning kan bli verklighet. Målet var Popov mot Frankrike (Europadomstolens dom den 19 januari 2012, ansökningarna 39472/07 och 39474/07). Elisabet Fura betecknade målet som en milstolpe för barns rättigheter. 16 Popov-målet rörde två makar som var medborgare i Kazakstan. De flydde till Frankrike 2002 och 2003 eftersom de förföljdes på grund av sitt ryska ursprung och ortodoxa tro. Deras två barn föddes i Frankrike 2004 och 2007. De franska myndigheterna avslog makarnas ansökningar om asyl och uppehållstillstånd. I augusti 2007 arresterade polisen makarna och deras barn, som då var fem månader och tre år, i hemmet. Enligt domstolsbeslut blev de administrativt frihetsberövade på ett hotell för att sändas till Kazakstan följande dag. Men flyget till Kazakstan blev inställt. Familjen placerades på ett centrum för frihetsberövade och domstolen förlängde frihetsberövandet med två veckor. När också nästa försök att verkställa avvisningen misslyckades två veckor senare utan att det berodde på familjen, hävde domstolen frihetsberövandet. Elisabet Fura. år 2009 fick familjen flyktingstatus på grund av att franska myndigheters indiskreta förfrågningar till Kazakstan om Popovs gjorde det farligt för dem att återvända. Enligt Europadomstolen bröt Frankrike mot artikel 3 i EuropakonAdvokaten Nr 5 • 2014 att trots att Barnrättscentret är ungt (verksamheten startade i oktober 2012) har det redan utvecklats till en viktig aktör på området. – Den här konferensen med sina många prominenta tal och sitt imponerande program bekräftar att centret har utvecklats till en viktig nod för att stärka – Ett kvarts sekel efter att konventionen antogs så är situationen för barn fundamentalt annorlunda och inte enbart inom det juridiska systemet, sa Melin och visade på den positiva förändringen med ett exempel från det svenska rättssystemet. När en förälder för 25 år sedan tilldömdes ensam vårdnad om barnet fick den andra föräldern viss rätt till umgänge med barnet. I dag är det barnet som ges rätt till umgänge med den förälder som inte tilldömts vårdnaden. – Man kan möjligen säga ett den rättsliga effekten är densamma. Men det har skett en fundamental förändring av perspektivet, kommenterade Mats Melin förändringen. Melin berörde även barnets situa