Advokaten 1
Fokus Valet 2014 recis som i valet 2010 har rätts
frågorna i det kommande valet hittills inte haft någon framträdande position i valdebatten. De frågor som främst diskuteras är hur man ska öka polisens effektivitet och införa strängare straff för vålds- och sexualbrott. Det är viktiga frågor, men det finns många fler. Få politiker talar om hoten mot rättssäkerheten och den personliga integriteten, Högsta domstolens nya roll i rättsbildningen eller nämndemännens vara eller icke vara i överrätterna. Inte heller spelar nya vetenskapliga rön om hur man kan minska brottsligheten någon avgörande roll i valdebatten. KRAFTLÖS DEBATT Möjligen kan man säga att rättspolitiken har blivit ett intressant område för partierna eftersom de inte vill bli anklagade för att vara alltför mjuka i frågor om brott och straff. En rad straffskärpningar har genomförts och fler är på väg, men eftersom inga partier vill protestera alltför högljutt blir den politiska debatten ganska ensidig. – Hittills får man säga att det mot mitten av det politiska fältet. Det skapar ett större utrymme för populistiska utspel och ytterlighetspartier vilket kan gynna Sverigedemokraterna som skiljer sig från mängden och därför lättare kan uppfattas som ett tydligt alternativ. Partiets förslag att införa en tiggerilagstiftning är ett exempel på det. – Regeringspartierna och Socialdemokraterna ligger ”Hittills får man säga att det har varit en ganska tam debatt och partierna ligger ganska nära varandra. Jag tycker inte att skiljelinjerna var så tydliga 2010 har varit en ganska tam debatt och partierna ligger ganska nära varandra. Jag tycker inte att skiljelinjerna var så tydliga 2010 heller då rättsfrågorna kom lite i skymundan, säger Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet. Sannolikheten för att rättsfrågorna ska spela en viktig roll i valet är därför inte särskilt stor och intresset bland medborgarna verkar ha minskat, vilket gör att frågorna blir mindre intressanta för politikerna. Det kan dock inträffa något, ett våldsbrott eller ett nytt frikännande i ett våldtäktsmål, som gör att rättspolitiken plötsligt blir en het valfråga. POPULISTISKA UTSPEL Skillnaderna mellan partierna i de rättspolitiska frågorna har minskat under senare år och många partier söker sig heller då rättsfrågorna kom lite i skymundan.” Joakim Nergelius väldigt nära varandra i dessa frågor och är också måna om att göra så. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har ibland en lite mjukare profil även om det har blivit mindre markant. Sverigedemokraterna har sett ett visst utrymme för sina utspel och de skiljer sig också från de övriga partierna i och med att de förespråkar lite hårdare straff som gärna riktas mot invandrare, säger Nergelius. Denna bild bekräftas av Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han ser inte heller några större skillnader på valdebatterna 2010 och 2014 även om han tycker att Folkpartiet har blivit hårdare i sina krav på straffskärpningar, samtidigt som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har blivit försiktigare med att framstå som alltför mjuka. – Alliansen är konsekventa i sin ganska hårda linje där Moderaterna är helt dominerande. Sverigedemokraterna vinklar saker åt sitt håll, men de har ett problem och det är att brottsligheten minskar i landet. Det gillar de inte för då blir det svårare att hävda att den ökande brottsligheten beror på invandringen, säger Jerzy Sarnecki. Han anser att den fråga som tydligast skiljer de två blocken är frågan om polisutbildningen. De rödgröna vill ha en ny högskoleutbildning för poliser, vilket Alliansen har motsatt sig. FÅ ALTERNATIV Om man utgår från att partierna har tolkat opinionen riktigt och en majoritet av svenskarna är för hårdare straff är det troligt att Alliansen har mer att vinna i kriminalpolitiska valdebatter. Det kan vara ett skäl till att de rödgröna partierna inte kommer med så många liberala kriminalpolitiska förslag, eftersom det i så fall kan leda till att de förlorar väljarnas stöd. Jerzy Sarnecki påpekar att den allmänna opinionens tryck på hårdare straff i stor utsträckning bygger på desinformation, inte minst från medierna. Forskningen visar enligt honom att människor allmänt säger att straffen är för låga, men om de får döma i konkreta fall så dömer de som domstolarna eller till och med mildare. 36 Advokaten Nr 5 • 2014