Nordens Tidning 1
ÅSIKT FÖRBEREDELSEN AV ÖPPNA GRÄNSER MÅSTE PLANER
AS NU I KRISENS TID Det som sker nu världen runt är enastående och ingalunda den globalisering som många strävat efter och andra fruktat. Extrema begränsningar av rörelsefriheten görs i många länder för att hindra smittspridning av coronaviruset. Det är begripligt mot bakgrund av det utomordentligt snabba globala sjukdomsförloppet. SNABBHETEN i lagändringar och drakoniska myndighetsbeslut i denna kris väcker emellertid även oro för att den allmänna tröskeln för auktoritärt beslutsfattande kan sänkas. Det kan bli lättare i framtiden att införa olika former av undantagstillstånd om en regering önskar göra sig oberoende av demokratiska yttringar. Vi kan se sådan risker redan nu i t ex Ungern Det viktigaste motmedlet här är givetvis en levande och aktiv demokrati. För att denna ska vara stabil och hållbar behövs vid sidan av ett vitalt partiväsen också ett engagemang av folkrörelser och en djupt förankrad folkbildning. Civila organisationer och föreningsväsen behövs nu mer än någonsin. I många länder förtrycks de. En vital ungdomsrörelse gör motstånd mot förlegade eller korrupta ordningar i Bagdad, Santiago, Hong Kong, Sudan, Paris och andra delar av världen. Men det är förvisso inte endast de unga som sitter illa till. Det jäser också i den medelklass, som brukar vara en del av samhällenas fundament. När nu hårda begränsningar av människornas rörelsefrihet införs – som smittskydd – finns såväl möjligheter som frestelser att också attackera folkliga demokratiska rörelser. Reaktionerna på viruset skiftar mellan länder och samhällssystem. För demokratiska krafter är det väsentligt att nu, när viruset verkar, planera för tiden efter coronan. Hur kan vi se till att tillfälliga undantagstillstånd inte permanentas. Hur kan vi medverka till att ”social distans” ersätts av intimt samarbete? Har vi lärdomar att dra från den digitalt isolerade kommunikationstiden? De nordiska regeringarna kan göra mer för att ge verkligt utrymme åt folkrörelser och ideella organisationer att verka i den undantagstid vi lever i. Redan i den nuvarande Coronaviruskrisen skulle i Sverige och Norden våra folkrörelser kunna ha en viktig roll och förmedla relevanta fakta, bidra till ”folkvett” och motverka de fake-news troll som nu söker undergräva tilltron till vårt demokratiska samhällssystem. MÅNGA SOM NU sitter isolerade och oroliga hemma har svårt att fånga verkligheten utanför. Folkrörelser kan söka kontakt digitalt. Uppfinningsrikedomen är stor för nya kreativa kontakter människor emellan. Och redan nu bör de nordiska folkrörelserna kunna bidra till att för framtiden – efter virusets grepp – bygga upp en fördjupad demokrati, där folkstyret agerar tillsammans med civila, ideella rörelser. Demokratin är ung och skör. Våra egna föräldrar föddes före dess genombrott. Ett ideellt engagemang blir viktigt för att hållbara institutioner med folkligt förtroende åter ska prägla samhällen som skakats om av smittans skräck. I förhållande till andra regioner runtom i världen har Norden fördelen att ha format livskraftiga organisationer med förankring hos folkrörelser och civila organisationer. Nu om någonsin måste de aktiveras. De nya gränserna inom Europa, inklusive gränserna mellan de nordiska länderna, är i direkt motsatsställning till såväl EU:s inre marknad som överenskommelserna om ett Norden vars medborgare ska fritt få röra sig mellan, flytta och arbeta hos varandra. Den nordiska gemenskapen tillkom i detta avseende först i Europa och det är angeläget att Norden också är först med att förbereda en gemenskap efter coronakrisen. Är det orealistiskt att direkt gå tillbaka till helt öppna gränser? Ska nya öppna gränser kanske kombineras med någon form av kontrollmekanism som man tidigare inte har ansetts behövas? Arbetet med att förbereda framtida former av öppna gränser måste planeras redan nu i krisens tid. NÄR TIDEN KOMMER att vara inne har vi i Norden både kunskap, erfarenhet och instrument för att visa världen hur man tar sig ur smittsjukdomens grepp i drägliga samhällen där vi också har lärt oss något av undantagstiden. Det gäller även samhällenas styrning av en ekonomi som brutalt brutits upp med stor arbetslöshet och social oro som följd. MATS HELLSTRÖM, ORDFÖRANDE NORDEN INTERNATIONAL, SAMVERKANDE MEDLEM NORDENS TIDNING 2-20 29 FOTO: MOSTPHOTOS/ AVIATOR_STR