Framtidens Järnväg 1
JÄRNVÄG FRAMTIDENS Arbetet med grundläggningen av
Hjoggmarksbron, en del av Norrbotniabanan, fortskrider. D et håller på att bli populärt att flytta norröver i landet, både för folk och för industri. Datorhallarna sprider sig i norr och gruvdrift blir allt populärare. Men ska man vara klimatvänlig, duger det inte att använda sig av fossildrivna transporter till och från landets norra delar, utan det behövs en elektrifierad järnväg som ansluter till de stora industristäderna och hamnarna. Banan är helt enkelt en förutsättning för svensk tillväxt och ett fossilfritt Sverige 2045. 92 % av järnmalmen i Europa produceras i norra Sverige. Norrland gräver, smälter och producerar. Sörlandet förädlar och konsumerar. Men det är ont om fossilfri transport att knyta ihop de två. De tunga transporterna från Norrland måste flyttas från väg till järnväg, samtidigt som man måste koppla samman de stora trafiklederna Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. 12 Vi är inte ensamma EU har en stomnätskorridor från Skandinavien till Medelhavet med namnet Scanmed och då är det av vikt att Sveriges tunga produktionsområden finns med på kartan. Motsvarande arbete pågår på andra ställen i Europa. Baltikum, som hittills haft rysk spårvidd och därmed varit järnvägsmässigt isolerat från Europa, planerar att bygga en normalspårig järnväg kallad Rail Baltica från Helsingfors, över baltstaterna och till Warszawa. Den ska stå klar år 2026. Sörlänningar vill gärna tro att Norrland är glest befolkat, men så är det inte. Norrlandskusten är en relativt tätbefolkad del av Sverige. I Umeå bor det cirka 130 000 personer, i Skellefteå 72 000, i Piteå 42 000 och i Luleå 78 000, plus de mindre orterna mellan städerna. Det är Sveriges mest tätbefolkade region som för närvarande saknar dagtågtrafik. á Arbetet med grundläggningen av Hjoggmarksbron, en del av Norrbotniabanan, fortskrider. NORDISK INFRASTRUKTUR nr 2 2022