Framtidens Järnväg 1
Stora delar av centrala Göteborg präglas av det g
igantiska tunnelbygget. Aningen till höger i bilden strax ovanför mitten syns anrika Feskekörka från 1874. NCC, Wayss & Freytag, Gülermak, Astaldi och NRC Group. En tredjedel av den sex kilometer långa tunneln går genom en särskild lera, som har fått namnet göteborgsleran, som är lösare och har lägre hållfasthet än många andra jordar, vilket kan orsaka sättningar. Leran är en utmaning för stora projekt som Västlänken, men efter årtionden av byggnationer och undersökningar är det få jordar som är lika väldokumenterad som göteborgsleran. Inför byggnationen av Västlänken NORDISK INFRASTRUKTUR nr 2 2022 har en forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola utvecklat skräddarsydda beräkningsmodeller som möjliggör 4D-simulering av belastningar och rörelser, och prognoser som är beräknade över hundra år framåt. – Experter i geoteknik vid Chalmers ingår i Trafikverkets oberoende expertråd så vi har stor kunskap om leran, både bland forskare och byggare. Vi på Trafikverket har ju tidigare byggt såväl Götatunneln som E45 i leran, berättar Bo Larsson. – Med det sagt så kommer Haga-stationen ligga djupare i göteborgsleran än något annat som tidigare har byggts, minus 35 meter om vi räknar från markytan. Stationerna vid Haga och Korsvägen är de mest komplicerade kontakterna som vi har med leran. Det gäller att ha respekt för så djupa schakter, och en utmaning är att kunna garantera arbetsmiljön. – Där mäter vi också sättningar, och vi har räknat med att anläggningen ska sätta sig i lagom takt. Precis á 25