Kingsize 1
CHERRIE MED STYRKA FRÅN RÖTTERNA Förändring är ny
ckeln till det mesta för så gott som alla innästlade i musikvärlden. Att artisteriet utvecklas i samklang med det personliga är naturligt, betydelsen av viss konst förändras med tiden för att de som skapat den gör detsamma. Att se och uppleva förändringen på nära håll, hur den duckar undan negativitet och undviker fällor liksom skadliga mönster, är berikande: det gör uppmärksamma skribenter vassare, experimenterande producenter skarpare, begåvade låtskrivare formbara, uttrycken och konsten och konstnärligheten runt musiken oändliga mängder mer spännande. Allt förändras, tids nog. Dörrar som inte öppnas måste sparkas in, gamla välkända liksom nya som aldrig tidigare varit synliga, så att de kan stå vidöppna, rummen och sammanhangen utvidgade och välkomnande, möjligheterna oändliga. Precis där, bland alla korridorer och tomma dörrkarmar som förut stod mörklagda och okända och låsta som nu lyses upp med facklor och handhållen pyroteknik, återfinns Cherrie. T vå år sedan, ett möte för en omslagsartikel, då med Rinkeby Torg som utgångspunkt och föräldrahemmet till Imenella- och Yasin-producenten Savvas som intervjuplats. Kort dessförinnan mailades en singel ut till nära och bekanta efter debuterandet på ett av Södra Teaterns mindre men alltjämt fullsatta lokaler när Red Bull Music Academy Weekender samlade talanger från när och fjärran för Stockholm att ta del av. Två år senare, en sen frukostmacka med kaffe för Cherrie i ett mötesrum intill Trans94-kontoret, beläget inuti den kreativt världsledande PR-byrån Jung Relations på Norrmalm. Då handlade tiden om förberedelse inför ett album vars övergripande syfte var sorgearbete. Nu avbryter utlandsuppdrag studioinspelningarna inför hennes andra album, som på det stora hela handlar om nästa steg i läkeprocessen: att våga leva och kunna må bra. - Jag tror att det här är, på ett sätt, en fortsättning, för vem jag är som person, för jag tror det underliggande temat i mitt förra album var att jag mådde väldigt dåligt men hoppades att nåt skulle förändras. Det var sårbart men hoppfullt. Men med det här…skulle jag säga att jag inte är deprimerad längre, jag har inte varit det sen dess. Det var ett sätt för mig att vara mer ärlig med mina känslor. Det här är mer helande. Det är som att jag kommit över första steget och nu kommer nästa, inte bara att känna men att det också ska kännas bra. Ljudbilden förut var mer melankolisk och mörk. Nu är det mer öppet, nostalgiskt, mer ”feel-good”, mycket ståtligare, mycket starkare, mycket mer ”backbone”. Det är mer av ett statement, det är inte jag som hoppas på nånting utan mer att det är jag som står för min sanning och äger den. - Jag var väldigt mån om att det skulle kännas när jag gjorde debuten, för vem som än lyssnar på det. Nu har jag varit väldigt mån om att det ska kännas bra, att jag förtjänar att må bra, att mina lyssnare ska känna nånting som känns bra. Det har också gjort att jag nästan gått in i ett konceptuellt tänk, jag försökte tänka på vad jag vill att detta ska vara: jag vill att det ska kännas bra, men hur ska jag få det att kännas bra? En av de starkaste känslorna jag känner är nostalgi, så mycket av albumet är byggt på nostalgiska känslor och på nostalgisk R&B. Det är väldigt ’03-’04-’05-inspirerat, mycket mer ”må bra”, men också en hyllning till kampen man tagit sig igenom, för att man förtjänar att vara här. Jag har jobbat så sjukt mycket på det. För en artist som sysslar primärt med R&B som omfamnar hiphop finns mer logiska vägar framåt än den Cherrie hamnade på. Det som gör henne till den hon är innebär svårigheter med framkomligheten inom musiken: tonar hon ner vissa aspekter av sin person finns få men historiskt sett relativt tydliga alternativ, är hon sig själv helt finns så gott som ingenting annat än en idé, en tanke, en naiv önskedröm om att kanske hitta fram där ingen tidigare vandrat, kanske klämma sig igenom sprickorna i alla låsta dörrar. Varför representationen och metodiken spelar roll för hur Cherrie har gått från hemmastudios till globala radioprogram märks av i de, medvetet eller slumpartat, ovanliga steg hon tagit. NR 2, 2018 | KINGSIZE MAGAZINE 17 WWW.KINGSIZEMAG.SE