Budgetunderlag 2023–2025 1
Budgetunderlag 2023–2025 4.1 Stimulera det fria k
ulturlivets internationella samarbete Det internationella perspektivet en självklar del av det fria kulturlivet, och samverkan med konstnärer i andra länder är helt avgörande för konstnärlig utveckling hos kulturaktörer i Sverige. Internationellt utbyte och närvaro i internationella sammanhang ger samtidigt möjlighet för kulturaktörer att bredda sitt geografiska verksamhetsområde och därmed öka antalet arbetstillfällen. Pandemins påverkan är särskilt tydlig inom musik respektive scenkonst, vilket har märkts inte minst genom att mer 75 procent av ansökningarna om Kulturrådets krisstöd har kommit från dessa fält. Många grupper som har fått bidrag för att spela och samverka utomlands har dessutom antingen helt fått ställa in eller gång på gång fått skjuta upp sina projekt. Många arrangörer som genomför årliga festivaler med internationella gästspel har också ställt in på grund av pandemin – dessutom ofta två gånger vid det här laget. Det innebär att det finns en stor flaskhals av olika projekt som väntar på att genomföras. Även konstmarknaden har påverkats negativt, med inställda mässor runt om i världen och minskad försäljning. Inställda festivaler, evenemang och författarsamtal under pandemin har påverkat författares och andra upphovspersoners försörjning, och därmed deras möjlighet att skapa. Dessutom riskerar internationella nätverk som har byggts upp under många år att lösas upp eftersom möjligheten att resa har varit begränsad under en så lång period. Vissa internationella kontaktytor i form av nätverk och mässor av olika slag har dock genomförts i digitala format. Sådana digitala former kommer att fortsätta att utvecklas även efter pandemin, och vi ser därför ett behov av att stötta både fysisk medverkan vid traditionella mässor och mässor i digitala format framöver. En relativt hög andel av verksamhets- och projektbidragen inom alla konstområden användes före pandemin både för att visa konst och kultur från andra länder i Sverige och för att svenska konstnärer ska kunna finnas med på en internationell arena. Nu behövs ökade resurser för att främja utveckling av både nya samarbeten, byggande av nya nätverk och återupptagande av tidigare nätverk och kontakter, eftersom bristfälliga möjligheter att möta efterfrågan från sökande kan riskera att dels utestänga nya aktörer, dels begränsa mer etablerade aktörers långsiktiga internationella samarbeten. På sikt kan det hämma konstområdenas utveckling. Internationell verksamhet är en helt integrerad del av verksamheten för de fria musikgrupperna. Ett exempel från ett normalår före pandemins utbrott är att 75 procent av de turnébidrag som fördelades 2019 avsåg utlandsturnéer. Även för aktörer inom dans- och cirkusområdet ser vi att beviljade bidrag i stor utsträckning brukar nyttjas för internationell verksamhet; svenska dans- och cirkuskonstnärer är efterfrågade av festivaler och scener i internationella sammanhang och ingår ofta i samarbetsprojekt och internationella samproduktioner. Kulturrådet märker en ökning av den internationella närvaron även inom scenkonstområdet som tidigare haft svårt att hävda sig internationellt, till exempel inom performance, musikteater och teater. Innan pandemin slog till syntes detta tydligt i ansökningar både för internationellt turnéstöd och för deltagande i mässor och andra internationella främjandeaktiviteter. Vi ser också att det finns utövare inom interdisciplinära scenkonstuttryck samt performanceaktörer med stark internationell prägel som i dag ofta finansierar sina internationella verksamheter enbart genom internationella samarbetspartner och arrangörer. De skulle behöva stärkas i sin roll som internationell partner genom att få del av svensk delfinansiering. Det växande fältet av fri, experimentell opera i Sverige är internationellt till sin karaktär och här finns stor potential för internationell samverkan. Att inte kunna möta de ökade ekonomiska behov som 18/56