Budgetunderlag 2023–2025 1
Budgetunderlag 2023–2025 denna positiva utvecklin
g medför är kontraproduktivt för områdets internationalisering, mångfald och kvalitet. Många utställningsarrangörer ställer ut konst från andra delar av världen och bidrar till möten mellan utländska konstnärer och konstnärer verksamma i Sverige. Ser man till perioden före pandemin innehöll 45 procent av de beviljade ansökningarna om projektstöd inom bild- och formområdet 2019 någon form av internationellt samarbete; 2018 var motsvarande andel 68 procent. Bild och form är ett konstområde med många mindre aktörer som behöver finnas med internationellt på viktiga mötesplatser, exempelvis internationella mässor, för att i högre grad konkurrera på en alltmer global marknad. Med ökade medel skulle vi kunna bidra till att stärka framför allt curatorers och utställningsarrangörers möjligheter att närvara på internationella konst- och konsthantverksmässor. 4.2 Stärk organisationer och aktörer som främjar konstområdenas internationalisering Kulturrådet stödjer svensk medverkan i internationella organisationer och olika typer av nätverk, där fler skulle behöva en förstärkt finansiering för att växla upp sin verksamhet och i ännu högre grad verka för ökade kontakter och ett ökat utbyte mellan svenska aktörer och parter i utlandet. Inom scenkonsten finns i dag ingen självklar samlande organisation för internationellt främjandearbete och export. Kulturrådet har under ett antal år visserligen delvis axlat rollen som samordnare, men vi ser att det finns behov av att utveckla arbetet och se över hur olika aktörer verkar på den internationella arenan samt hur deras roller skulle kunna tydliggöras. Det kan handla om samordning och finansiering av svenska aktörers närvaro vid internationella mässor, konferenser och festivaler. Det kan också handla om att arrangera plattformar och festivaler i Sverige där internationella och svenska aktörer möts för kunskapsutbyte och för att främja konstnärlig utveckling. Alla dessa sammanhang är basen för ett nätverkande som utvecklar konstformernas infrastrukturer och skapar fler arbetstillfällen för konstnärer med sin bas i Sverige. I flera andra länder, däribland de övriga nordiska länderna, har aktörer uppdrag och offentlig finansiering för att främja internationalisering inom olika konstområden. Vi ser att det redan i dag finns, och att det kan växa fram fler, aktörer i Sverige som kan fylla en sådan roll men i dagsläget finns har inte Kulturrådet möjlighet att finansiera dessa funktioner. Vi vill samtidigt lyfta att de nordiska aktörernas verksamhet finansieras av flera olika politikområden; en sådan lösning vore eftersträvansvärd även för svensk del. 4.3 Stimulera export av svensk konst och kultur Kulturrådet har inför 2022 fått i uppdrag att använda en del av de ettåriga medlen för internationell återstart till stöd till mellanledets aktörer för att främja kulturexport. Vi kommer under 2022 att analysera hur detta tillfälliga stöd bäst ska utformas men även vad som skulle vara mest verksamt på längre sikt. Kulturrådet drev 2016–2018, med stöd av Tillväxtverket, ett pilotprojekt med bidrag för kulturexport. Stödet utformades som ett resebidrag för ledet mellan konstnär och marknad, och det användes till bland annat gallerier, förlag, agenter och andra aktörer för närvaro vid mässor och festivaler. Pilotverksamheten uppgick till omkring 1 miljon kronor per år men det behov som Kulturrådet identifierade sträckte sig långt utanför denna ram. Musikområdet kunde till exempel över huvud taget inte inkluderas i pilotprojektets ekonomiska ram. 19/56