Budgetunderlag 2023–2025 1
Budgetunderlag 2023–2025 För att säkerställa att
kulturlivet får goda förutsättningar för en återstart ser Kulturrådet att särskilda medel behövs även 2023 på motsvarande cirka 215 miljoner kronor, vilket kan jämföras med återstartsutredningens förslag. Pandemiperioden sedan mars 2020 har dock lärt oss att situationen och förutsättningarna snabbt kan skifta och detta budgetunderlag skrivs med utgångspunkt i det vi vet i dag. Våra ställningstaganden kan därför komma att ändras om pandemin skulle utvecklas i en annan riktning där särskilda medel för en återstart kan komma att krävas även efter 2023 och om utvecklingen mot en tillvaro som mer liknar den före pandemin skulle dröja ytterligare. En positiv effekt av pandemin är den digitala utveckling som har accelererat inom både produktion och distribution av konst och kultur. Ökningen av ett digitaliserat kulturutbud har dock även aktualiserat bristen på fungerande betalningsmodeller för strömmat utbud. I vilken grad det här nya sättet att konsumera kultur kommer att förändra människors kulturvanor på sikt återstår att se. Det är angeläget att staten fortsatt stimulerar en utveckling vad gäller både produktion och distribution av digital kultur, som ett komplement till, och som ett sätt att bredda, möjligheterna till kulturdeltagande. På samma sätt är det nödvändigt att skapa bättre kunskap om och förståelse av olika typer av digitala kulturvanor och om digitaliseringens långsiktiga konsekvenser.5 Kulturrådet kan stimulera denna utveckling ekonomiskt, både inom det tillfälliga stödet till återstart och genom stärkta bidrag till de fria producerande aktörerna. 1.2 Pågående översyn av bidragsformer Kulturrådet genomför för närvarande en samlad översyn av våra olika bidrag till det fria kulturlivet; det behovet är än mer aktuellt nu i det som kanske utgör slutfasen av pandemin. Vi vill säkerställa att bidragen utgör rätt verktyg både utifrån konstområdenas behov och utifrån vårt mål om långsiktighet, förändring och innovation. I översynen ingår också statens roll i förhållande till regioner och kommuner. Vi återkommer i kommande budgetunderlag till hur översynen kommer att påverka våra ställningstaganden framöver. Kulturrådets bidragsformer har tillkommit vid olika tidpunkter och styrande bidragsförordningar har förändrats i olika takt och i varierande grad. Den mer detaljerade styrningen via förordningar och regleringsbrev har minskat med tiden, vilket har gett oss större utrymme när vi utformat stödformerna och lett till att vi kan arbeta mer flexibelt och bättre anpassa stöden utifrån hur kulturlivet utvecklas. När det gäller möjligheterna att förenkla för sökande och samtidigt förenkla vår egen hantering av ansökningar menar vi att ett minskat antal bidragsformer och utlysningar kan vara en väg att gå. Vi analyserar också på vilken ledd vi ska skära våra bidragsformer – dels vilka behov som är gemensamma oavsett konstområde, dels vilka behov som är mer specifika för de olika sektorerna. En väg att gå är att ha fler bidragsformer som utgår från ändamål som är gemensamma för flera konstområden, vid sidan av stöd som riktar sig specifikt till ett visst konstområde. Vi gör också jämförelser med hur andra svenska myndigheter och kulturmyndigheter i andra länder arbetar. Pandemin har tydligt visat att det finns ett behov av ökad kompetens inom myndigheten. Nya aktörer inom andra delar av kulturlivet än de vi tidigare mött söker Kulturrådets bidrag, och när vi studerar utvecklingen av kulturbidrag i andra länder kan vi konstatera att flera frågeställningar är 5. Frågan lyfts exempelvis i rapporterna Kulturvanor i pandemins tid. Fördjupande analys av invånarnas kulturvanor 2020 (Myndigheten för kulturanalys, 2021) samt Ett år med pandemin Konsekvenser och offentliga insatser inom kulturområdet (Myndigheten för kulturanalys, 2021). 5/56