Budgetunderlag 2023–2025 1
Budgetunderlag 2023–2025 exempel costume play (så
kallad cosplay), digitalt musikskapande, samisk kultur, tv-produktion, keramik och smide. Liksom tidigare år har bidraget lett till en utveckling av olika undervisningsformer. Gruppundervisning, öppen verksamhet och distansundervisning var i tur och ordning de vanligaste undervisningsformer som kommunerna utvecklade inom ramen för bidraget. Genom en stärkt distansundervisning har kommunerna dessutom bättre kunnat hantera utmaningarna med att undervisa och bedriva verksamhet under coronapandemin. Genom bidraget har kulturskoleelever kunnat fördjupa sig inom sina ämnesområden. Musik var det ämne där det i störst utsträckning erbjöds fördjupningskurser inom bidragets ramar. Därefter följde dans, teater/drama och bild/form. Möjligheten att kunna fördjupa sig inom sitt ämnesområde borgar för att eleverna i förlängningen får större möjligheter att nå högre utbildningar och därigenom kunna utvecklas till professionella kulturutövare. Ett viktigt mål för kulturskolan är att alla ska ha möjlighet att delta, oavsett bakgrund och förutsättningar, och bidraget har särskilt prioriterat satsningar som riktar sig till barn och unga som i regel inte deltar i kulturskolan i samma utsträckning. Av de kommuner som genomförde särskilt riktade satsningar genomförde nära 60 procent verksamhet för barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar. Hälften av kommunerna bedrev särskilt riktad verksamhet till boende i glesbygd medan 42 procent hade riktad verksamhet mot barn och unga med funktionsnedsättning. Några andra målgrupper som verksamheterna riktade sig till med hjälp av bidraget var nyanlända, barn och unga med psykisk ohälsa samt barn och unga som vill utöva kultur men som inte vill göra uppvisningar. Bidraget har även hjälpt till att utveckla kulturskolornas personal. Drygt 80 procent av kommunerna använde bidraget för att nyanställa personal till kulturskolan. Med hjälp av bidraget genomfördes även viss kompetensutveckling av personalen. Genom bidraget har kulturskolans samarbete med andra aktörer stärkts. Den vanligaste samarbetspartnern i satsningarna var skolan, följt av fritidsgårdar, fritidshem och kulturaktörer. Andra aktörer som nämns är daglig verksamhet och studieförbund. Uppföljningen visar även att satsningar i samverkan med andra kommuner har ökat i antal sedan möjligheten infördes i bidraget 2020.16 Satsningarna har dessutom en stor bredd – från orkesterläger till nationella satsningar som inkluderar 14 kommuner från olika delar av landet med fokus på ungas delaktighet och inflytande. Bidraget har även kunnat användas för att delfinansiera regional samordning för kulturskolefrågor; hittills används bidraget till sådana funktioner i Region Skåne och Region Sörmland. En viktig del i bidraget är att verksamheten ska genomsyras av barns och ungas inflytande, och sammanställningen visar att barn och unga hade inflytande över aktiviteter inom ramen för bidragets användning i 90 procent av de kommuner som fått bidrag. I två tredjedelar av kommunerna hade barn och unga inflytande över verksamhetens planering och i cirka 60 procent av kommunerna hade de inflytande över uppföljningen. Sammantaget visar redovisningarna på bidragets betydelse för kulturskoleverksamheten inom en rad områden. Ett mer permanent, långsiktigt bidrag blir en garant för att denna utveckling kan 16. I fördelningen av bidrag 2021 ingick 203 kommuner i 53 samverkanssatsningar över hela landet. 23/56