Budgetunderlag 2023–2025 1
Budgetunderlag 2023–2025 1. Inledning 1.1 Pandemi
n innebär ett fortsatt behov av återstartsmedel Hela samhället, kulturlivet och Kulturrådets arbete har präglats av coronapandemin sedan mars 2020. Under hela denna tid har Kulturrådet löpande genomfört dialogmöten med kultursektorns aktörer, sammanslutningar och organisationer – möten som gett värdefulla erfarenheter om krisens effekter och krisstödens utformning. Den kris som pandemin orsakat har synliggjort svagheter och brister inom kulturområdet och gett oss stor kunskap om kulturområdets infrastruktur som helhet. Den har också gett oss kontakt med nya aktörer varav vissa redan har hittat, eller sannolikt kommer att hitta, till Kulturrådets ordinarie bidragsformer. Vi upplever också att den intensifierade dialogen har ökat förståelsen hos kulturlivets aktörer för Kulturrådets roll och hur vår bidragsgivning fungerar. Aktörer i privat och ideell regi är de grupper som har haft det svårast under pandemin, medan kulturverksamheter i offentlig regi har klarat sig bättre. Det har samtidigt blivit än mer tydligt att olika delar av kulturområdet inte verkar isolerat från varandra. I stället överlappar de varandra i ett komplext nätverk där den ena individen eller organisationen är beroende av den andra för att kunna verka.1 Krisen är dock inte över i skrivande stund (mars 2022) och vi måste fortsatt konstatera att de långsiktiga effekterna för sektorn är ovissa. Dock är kunskapsläget bättre i dag än tidigare, inte minst utifrån väl genomförda analyser både i återstartsutredningen Från kris till kraft och i Myndigheten för kulturanalys rapporter om pandemins följder.2 De inspel från kultursektorns många och olika aktörer som Kulturrådet tagit del av under arbetet med att lindra effekterna av krisen tyder på att de kris- och stimulansstöd som har fördelats 2020 och 2021 har haft stor betydelse i det mest akuta läget. År 2022 inleddes dock med nya restriktioner och nya allmänna råd som satte kulturlivet på paus. Med bara någon dags framförhållning fick kulturlivet återigen ställa om och ställa in, vilket försvårade den långsiktiga planering som lättnaderna hösten 2021 ändå hade gett utrymme för. Under februari 2022 upphävdes sedan restriktionerna igen, vilket förhoppningsvis äntligen innebär att kulturlivet kan få en mer stabil planeringshorisont. Under 2022 har Kulturrådet hittills fått i uppdrag att fördela medel på cirka 750 miljoner kronor3 för en återstart och ytterligare medel har aviserats. Stora delar av kultursektorn arbetar med lång planeringshorisont, inte minst gäller det scenkonstområdet. Under pandemin har olika branschorganisationer synliggjort den svåra ekvationen att planera och få till stånd produktioner under den ovisshet som rått under så lång tid. När nu återstarten sker är förutsättningarna för produktion annorlunda än tidigare på flera sätt. Det gäller både den köbildning som har uppstått i form av produktioner som har stått på vänt under pandemin och de förändringar av infrastrukturen som har skett genom att det har uppstått brist på vissa yrkeskategorier som har sökt sig till andra delar av arbetsmarknaden under pandemin.4 1. Myndigheten för kulturanalys (2021). Ett år med pandemin Konsekvenser och offentliga insatser inom kulturområdet, Myndigheten för kulturanalys, 2021. 2. Ibid, Promemorian En översyn av pandemins effekter inom kulturområdet – delredovisning 2021-04-15, Myndigheten för kulturanalys, Covid-19-pandemiens effekter på kultursektoren i de nordiske lande, Nordisk kulturfakta 2021:02, SOU 2021:77 Från kris till kraft – Återstart för kulturen. 3. Enligt regleringsbrev för Statens kulturråd 2021-12-22. 4. SOU 2021:77 Från kris till kraft – Återstart för kulturen. 4/56