NG Sthlm 1
NILS BERÄTTAR ATT Fatima sedan länge har droppat
små påskägg i sin musik. Bakom det hon sagt har det gömts stora berättelser. Det hördes redan på hennes första singel Keff Båt där hon rappar ”vart järn sen Kewin gick på tv:n”. Arbetssättet känns igen på skivans 12 låtar som rymmer stora livsberättelser. En bön för mamma, existentiella livsåskådningar, en förklaring om henne själv, smärtsamma insikter och en hyllning till Kewin. Kewin var hennes första riktiga vän och han gick bort i tsunamin i Thailand 2004. – Jag minns att jag satt framför tv:n bara för att höra om de skulle säga hans namn. På skivans sjätte spår Mellanmål (Vila i frid Kewin) förklarar jag raden jag skrev om Kewin i Keff Båt. Kewin var min bästa kompis. Vi var så lika och var helt bekväma med varandra. Jag var sex år när han dog och jag hade aldrig haft en kompis innan. Några år senare dog min andra bästa vän Aisha i Tunisien. Därför är jag rädd för att skapa band med människor. Du skriver mycket om din uppväxt i din musik. Är det jobbigt att folk har fått reda på så mycket om ditt liv? – Nej. Min musik är min berättelse och jag har valt att berätta om det här. Sen kan man göra rolig musik och driva och göra verser som inte har något med det att göra, som bara har att göra med hur mycket pengar jag har. Men i slutändan är min musik min berättelse. Jag vill att människor ska ha fått med sig något efter att ha hört min musik. Vilken reaktion hoppas du på? – Det sista jag vill med hela min berättelse är att någon ska tycka synd om mig. Jag väljer att dela med mig till folk som kan relatera eller känner det jag känner. Inget i mig söker någon bekräftelse. Om någon tycker synd om mig så känns det automatiskt som att den sätter sig över mig. Det finns två sätt att tycka synd om någon. Det ena är ”ey bror jag hör dig” och det andra är ”aww neeej”. Det sista sättet vill jag inte vara med om. Folk ska ha med sig att yäni vi finns här! NÄR FATIMA SÄGER ”vi” menar hon maskrosbarn. Maskrosbarn är barn som växer upp under svåra omständigheter men som klarar sig ändå, berättar hon. Det här är en fråga som engagerar henne. Hon tycker att det är viktigt att samhället tar ett större ansvar för de barn som hamnar i kläm. – Maskrosbarnen finns överallt, unga som gamla. Men en sak jag tänkt mycket på nu, om vi zoomar in på min generation. Det vi läser om i tidningarna, om skjutningar och gängkriminalitet och allt det här. Jag vet for a fact att många av dem kommer från tuffa förhållanden. Det är inte slumpen som bestämt hur det ser ut. Det händer framför ögonen på oss. Jag har begravt vänner som bett samhället om hjälp, som varit i kontakt med samtliga hjälpinstanser under sin 24 NÖJESGUIDEN | NR 5, 2023 ”DE FLESTA AV DOM HÄR RAPPARNA MÅR JU SKIT” barndom. Om det inte var HVB-hem så var det Statens institutionsstyrelse, Socialtjänsten eller åtminstone en orosanmälan från skolan. Men oftast var det väldigt mycket tydligare tecken än så. Oavsett om du är utåtagerande eller inte så känns det som att samhället väntar tills vi maskrosbarn fyller 18 år för att inte behöva ta ansvar för resultatet av dess frånvaro. Vi hade soc hemma hos oss när vi var 16 och 17 år. Det var ambulanspersonal in och ut. De såg allt och de såg att vi var barn, men de gjorde ingenting. FATIMA VILL KUNNA ge andra maskrosbarn den hjälp hon själv aldrig fick. På albumets andra släppta singel, Hallmattan, berättar hon om sin mammas önskan om sin egen begravning, ifall hon inte skulle klara det. Vit kista och blåa rosor. Vid frågan på vad hon känner när hon själv hör den raden blir hon tyst en stund. – Jag kan berätta jättemycket som är personligt men det gör mig inte ledsen. På något sätt har jag accepterat att det här har hänt och varför skulle jag inte kunna dela med mig av det om det kan få någon annan att känna sig mindre ensam, säger hon och fortsätter: – Raden om mammas begravning har gjort att jag har fått meddelanden från andra maskrosbarn. De skriver att de har varit med om liknande konversationer med sina föräldrar. Det är vanligt när man växer upp med till exempel en mamma som har missbruk. Det är så mycket grejer som låter fett personligt och som är det men det är också en normal grej för maskrosbarn. Jag kände mig mindre ensam när jag förstod att andra haft samma konversationer med sina föräldrar. FATIMA VILL STARTA en organisation för maskrosbarn. Den ska erbjuda stöd som påverkar på kort och lång sikt. – Jag vill stoppa någons liv från att gå snett. Min inre kompass funkar så. Jag dras till människor som behöver lagas. Har alltid gjort det. Känslan av att kunna hjälpa någon är obeskrivlig. Vad hoppas du tillföra den svenska hiphopen med din musik? – Jag vill tillföra äkthet. Det saknas vad folk faktiskt känner på riktigt. Den här vågen som är inne nu med gangsterrap. De flesta av dom här rapparna mår ju skit. Det skulle hjälpa de yngre om de såg att stora rappare vågade berätta hur de mådde. Då skulle det bli mer normaliserat. Speciellt bland grabbar där det är fett tabu att prata om känslor. Mer ärlighet och rakhet behövs. NILS, MED SIN bakgrund som en av Sveriges främsta hiphopproducenter, flikar in en reflektion om Fatimas artisteri och vad som utmärker henne i dagens hiphop-landskap. – Med Fatima så är hennes berättelse central och de gånger vi gör framsteg i studion är när Fatima kommer in med en särskild energi. Varje låt börjar med att Fatima minns något väldigt specifikt som hon måste berätta om där och då, passionerat. Det är ofta saker som får en att känna ”vänta lite, har detta verkligen hänt dig?”. Och den grejen definierar verkligen Jelassi. Fatimas berättelse rymmer tusen berättelser och det ligger at the core av vad hiphop är och alltid har varit. Den bäst berättade berättelsen vinner. Och det är liksom sporten av rap när den är på högsta nivå. Det är klart att Twista också var en otroligt imponerande rappare men det är Kendricks To Pimp A Butterfly eller Ready To Die med Biggie som lever kvar, säger Nils och fortsätter: – Det som också är kul med Fatima är att även om hon är en otrolig rappare, så vet jag att hon kommer att göra så mycket mer av sin musik. Vissa berättelser hon sitter på kommer göra sig ännu bättre som film eller fotoutställningar, till exempel. FATIMA ÄR PRECIS som Nils säger mer än en rappare. Hon har bland annat ett stort intresse för skådespeleri. I höstas var hon aktuell med en roll i filmen Stammisar som gick på bio och under våren sänds Från Trakten på SVT Play. Där spelar Fatima karaktären Seynab, en tjej från Stockholm som blir placerad i ett familjehem i Värmland där stora krockar uppstår. – Det var fett kul. Jag älskar att skådespela. Där spelar jag en karaktär som är 17 år och jag fick gå tillbaka till mig själv som sjuttonåring och minnas hur jag betedde mig då och ta fram den sidan lite. Jag vill gärna skådespela mer. Jag gillar att få gå in i olika roller och personligheter. EFTER ALBUMET ÄR släppt ska Fatima ut och resa. ”Någonstans tropiskt, kanske Dominikanska Republiken”. Hon ser förväntansfull ut. Efter det är det dags att börja arbeta på uppföljaren till Dom har bara gett mig ett namn. – Vi har redan en hel del låtar klara, berättar hon. DET ÄR FINT att se Fatima med sin egen kreativa familj. Hon har funnit en storasyster i stylisten Wasima och en storebror i Nils. Tillsammans med den nyvunna tron på sig själv och acceptansen för sin uppväxt har hon bäddat för en bra grund att bygga vidare på. Vad betyder din och Nils relation för dig? – Oj, säger Fatima. Den är en del av mitt liv, en jättestor del av mitt liv. Vi jobbar tillsammans, vi är kompisar och han är min rådgivare. Jag vet inte hur jag ska sätta ord på vår relation, hur hade du satt ord på den? FATIMA VÄNDER SIG Till Nils som lägger ifrån sig kameran. – Det är svårt. Jag bryr mig om dig som jag inbillar mig att jag kommer att bry mig om min dotter. Det hade varit enklare om du vore min dotter för då hade det varit en mer rimlig känsla. Du kände att jag var den första vuxna i ditt liv och du Fatima är den första lillasystern i mitt. Vi speglar varandra där. Vi har tillsammans fått en första upplevelse av något, säger Nils och stänger av kameran. Han måste spara på batteriet. Än finns det mycket kvar att berätta om i Fatimas liv och karriär. Dom har bara gett mig ett namn finns ute nu.