Omtanke 1
Alla barn har rätt att känna sig trygga, sedda oc
h betydelsefulla. »Att inte bedömningen har redovisats är en allvarlig brist« Vem avgör vad som är bäst för barnet? Det är sällan barnet tillfrågas och får utrycka sin åsikt. De kommer möjligen in på slutet, men inte redan från början eller när stödinsatser ska utvecklas. Unga är experter på sina liv och vad de behöver. Enligt Linn Englund blir det ofta väldigt bra resultat när barn får vara med och bestämma från början. – De kan bättre formulera vad problemet är och vad som skulle vara till hjälp. Inom Maskrosbarn har vi alltid jobbat på det här sättet. Vi upptäckte genom att fråga barnen att det fanns ett glapp mellan de öppna insatserna och placeringsinsatserna. När vi frågade hur de tyckte att en sådan insats skulle se ut så kom vi fram till att det skulle vara som en extra vuxen för de som saknar det i sitt eget nätverk. Nu har insatsen Extravuxen implementeras i Borås, Lidköping, Lindesberg, Sigtuna, Vetlanda och Marks kommun. – Maskrosbarn hjälper kostnadsfritt till att implementera insatsen hos de kommuner som är intresserade. Kommunerna erhåller också ett implementeringsstöd 32 | www.ssil.se under ett års tid och får ta del av alla de delar insatsen innefattar. Maskrosbarn har också egen stödverksamhet för unga i åldrarna 13-19 som har det jobbigt hemma. UNDER BARNKONVENTIONSDAGEN SÅ lyftes också den viktiga frågan om barn som tvingas till umgänge med en våldsam förälder. Flera rapporter visar att barn inte blir lyssnade på och att umgänge med en förälder som barnet är rädd för leder till ångest, depression, trauma och PTSD. Föräldrarätten är så mycket starkare än barnkonventionen som lag. I Norge har Barnkonventionen företräde och där har också Barnkonventionen varit lag under längre tid. I mitten på januari var den svenska regeringen och representanter från flera barnrättsorganisationer i Genève under FN:s barnrättskommittés granskning om hur Sverige uppfyller barns rättigheter enligt barnkonventionen. I en rapport som 31 organisationer lämnade över till FN:s barnrättskommitté under 2022 beskriver flera av barnen hur de har blivit svikna av samhället när de behövt stöd. De vittnar bland annat om rasism, diskriminering, våld och utsatthet. – Situationen har inte blivit bättre. Det är bara att titta i Tidöavtalet vilken hård retorik det har blivit mot barn som hamnar i kriminalitet. Vi kan inte skuldbelägga barnet! Sedan har tillfälligt uppehållstillstånd blivit regel. Barnkonventionen som lag gäller alla barn, det måste vi komma ihåg, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris. Barnrättskommitténs senaste granskning som presenterades under februari tar upp diskriminering, rasism, våld och övergrepp på Statens institutionsstyrelse (SiS), men också flera systematiska brister gällande integrering av ett barnrättsperspektiv, barns delaktighet och avsaknad av barnkonsekvensanalyser. En övning som deltagarna på Barnkonventionen fick göra var att du ska tänka på en vuxen som betytt mycket för dig som barn. Vad var det för känslor som den vuxna fick dig att känna? Vad gjorde den vuxna för att du skulle känna så? – Det är en snabbkurs i barnkonventionen. Alla barn har rätt att känna sig trygga, sedda, betydelsefulla, avslutar Elisabeth Dahlin. ●