Svensk Vattenkraft 1
ningsreserver, engl. Frequency Containment Reserv
es) betecknade FCR-N, FCR-D upp och FCR-D ned, samt två marknader för FRR produkter (frekvensåterställningsreserver, engl. Frequency Restoration Reserves); en med automatisk aktivering, aFRR och en med manuell aktivering, mFRR. Teoretiskt kan även den småskaliga vattenkraften tillhandahålla alla dessa tjänster undantaget FFR som troligtvis kräver ett kompletterande batteri eller liknande. Fjärrstyrning och driftsplanering är båda förutsättningar för att det skall vara möjligt att leverera dessa tjänster i praktiken. De mest relevanta stödtjänstemarknaderna för producenter av småskalig vattenkraft är FCR marknaderna. FCR-N, frekvenshållningsreserv normaldrift, är en symmetrisk produkt för upp- och nedreglering och aktiveras automatiskt och linjärt inom frekvensintervallet 49,9050,10 Hz. Eftersom aktiveringsgraden för FCR-N marknaden är relativt hög, är vattenkraften väl lämpad för dess leverans jämfört många andra teknologier. FCR-D upp och FCR-D ned är upp- respektive nedregleringsprodukter för frekvenshållningsreserver störning. De aktiveras inom frekvensintervallet 49,90-49,50 Hz respektive 50,10-50,5 Hz. Uppregleringsbehovet uppstår vid produktionsbortfall, medan nedregleringsbehovet är kopplat till plötsligt minskande elefterfrågan. Aktiveringen har en uthållighet på minst 20 minuter och hälften ska ske inom 5 sekunder. En del anläggningar kan därmed behöva batteristöd för att kunna respondera under tiden det tar för vattnet att nå turbinen. Aktiveringsgraden på dessa två marknader är betydligt lägre än på FCR-N, vilket under kapacitetsersättning gör marknaderna mycket attraktiva för batterier och dess marknadsandelar förväntas öka de kommande åren. Vattenkraftens direkta kostnader relaterade till tillhandahållandet av flexibilitet såsom slitage och produktionskostnader, är låga, men eftersom vattnet är en ändlig resurs som kan ’producera nu eller spara till senare’, prissätts det utifrån alternativkostnader, eller s.k. vattenvärdet. Vattenkraftproducenter ägnar sig åt dess optimering för att bestämma marginalkostnaden till sina vattenresurser med spotpriset som referenspris eftersom intäkterna mestadels genereras från spotmarknaden. Pga vattenkraftens dominerande marknadsställning och högre alternativkostnader på sommarhalvåret, är priserna på stödtjänsterna även de högre på sommarhalvåret än på vinterhalvåret. Vattenvärdet för storskaliga vattenkraftproducenter kan skilja betydligt mot de för småskaliga vattenkraftproducenter, vilket skapar konkurrensförmåga och nytta. Bortom ett ökat kommersiellt värde, så möjliggör flexibla resurser energiomställningen genom att tillhandahålla kapacitet, effekt och energi vid ”rätt” tillfälle. Vidare så befinner sig södra Sveriges vattenkraft i ”rätt” region där behovet av regler- och planerbarhet är stort. Framträdande vattenkraftaktörer har lyft frågor kring ett ökat framtida reglerbehov och att den nuvarande reglerbara vattenkraften ensamt ej kan tillgodose detta framtida behov. Begreppet många bäckar små har sällan varit mer passande. Därutöver finns ytterligare en samhällsnytta i form av ökad leveranssäkerhet, något som hamnat alltmer i fokus givet det försämrade säkerhetspolitiska läget. Inom Totalförsvarets civila del, där såväl MSB som Länsstyrelserna har en samordnande roll, har alltmer kommit att handla om försörjningsberedskap vid störda förhållanden och ytterst vid höjd beredskap och krig. Elförsörjningen tillhör en av de viktigaste samhällsfunktionerna och är dessutom en förutsättning för att många andra samhällsfunktioner ska fungera, både civila och militära, samt för att upprätthålla samhällets motståndskraft. Därför har Svenska kraftnät, i rollen som elberedskapsmyndighet, beslutat att samtliga aktörer inom elförsörjning – såväl produktion och distribution – ska upprätta en beredskapsplan som beskriver hur verksamheten kan upprätthållas vid olika krissituationer. Den småskaliga vattenkraften kan i dessa avseenden spela en viktig roll vad gäller till exempel att möjliggöra ö-drift. Inte minst eftersom vattenkraften ofta byggdes för att täcka just lokala behov med särskilda driftförhållanden i de befolkningstäta och industritunga Jakob Helbrink, projektledare från Merlin & Metis områdena inom SE3 och SE4. Genom att tänka rätt i termer av informationssäkerhet, kontinuitetsplanering och samverkan med relevanta samhällsaktörer kan en ökad automatisering av den småskaliga vattenkraften leverera viktiga nyttor vid hantering av de olika säkerhetspolitiska risker som presenterats av myndigheterna. Avslutningsvis kan konstateras att vattnets roll i elsystemet och i dagens samhälle är komplext, investeringsriskerna är betydande och det politiska landskapet skiftar snabbt. För att realisera potentialen så behövs aktiva ägare och direkta investeringar i såväl teknik som hårdvara. Vidare så krävs förändrade processer kopplat till planering för att tillfullo realisera potentialen. En del i denna omställning är kunskapsspridning kring tekniska lösningar och relaterade kostnader som möjliggör automatiserad drift liksom ökad förståelse för prisbilden och prisbildningen på stödtjänstemarknaderna som tillsammans med spot- och intradagmarknaderna avgör intäktspotentialen som investeringsbesluten kan baseras på. P g a det ömsesidiga beroendet av vattenhållningen uppströms, har koordineringen längs vattendragen uppenbara fördelar. Vidare så är förutsägbara spelregler på relevanta marknader och miljöprövningar/miljöanpassningar, samt incitament som speglar den nytta som tillgodoses kritiska för att säkerställa rätt och effektiva åtgärder. Teknik och elmarknaden befinner sig i ett exceptionellt intressant skede, och frågan är hur den småskaliga vattenkraften säkerställer effektivitet och levererar nyttor i morgondagens samhälle. För de som är intresserade så planeras ett digitalt seminarium att arrangeras kring mars/april nästa år där projektets slutsatser och vidare arbete presenteras och diskuteras med intressenter och branschen. Fredrik Lönngren, Hydro Machines Jakob Helbrink, Merlin & Metis SVENSK VATTENKRAFT #4 2023 17