Svensk Vattenkraft 1
Ellagen olaglig – elnätsavgiften kan bli högre fö
r småskaliga elproducenter Inför årsskiftet har flera elnätsföretag meddelat att elnätstarifferna kan ändras med ökade kostnader för småskaliga elproducenter. Man hänvisar till att Energimarknadsinspektionen (Ei) tidigare i år meddelat att det undantag för uttag av elnätsavgifter som gäller för elproduktionsanläggningar upp till 1500 kilowatt enligt ellagen inte längre ska gälla. Myndigheten menar att 4 kap. 37–38 §§ i ellagen strider mot artikel 18 i EU:s elmarknadsförordning. Om nationell rätt och EU-rätt strider emot varandra så ska den europeiska lagstiftningen följas. Myndigheten anser att varje producent ska bära sina egna kostnader med hänvisning till EU:s elmarknadsförordning. Ei:s bedömning är att alla som äger en produktionsanläggning ska betala en nätavgift som speglar de faktiska kostnaderna för inmatning av el, vilket alltså även ska gälla ägare av mindre produktionsanläggningar. Ei hävdar att en reducering av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar innebär att kostnaden läggs över på andra nätkunder, vilket anses oförenligt med EU:s elmarknadsförordning. Bakgrunden till Ei:s ställningstagande är det uppdrag som myndigheten fick av regeringen den 13 augusti 2020 där det ingick att göra en översyn av den del av regleringen i ellagen som handlar om att producenter med en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt inte betalar full nätavgift. I Ei:s rapport från mars 2021 står att mindre produktionsanläggningar enligt ellagen endast betalar den del av nätavgiften som motsvarar kostnaden för mätning, beräkning och rapportering, vilket hos nätföretagen i genomsnitt angavs till 3 000 till 5 000 kronor per år. I rapporten står att den årliga inmatningstariffen för en anläggning med en effekt på 1 500 kilowatt i genomsnitt skulle uppgå till cirka 180 000 kronor. Detta om inte undantagsregeln inte fanns. Så det är inga småpengar det rör sig om. SVAF skickade in ett remissvar till regeringen i december 2021 med kommentarer till rapporten och föreslog att behålla gränsen 1 500 kilowatt men att inga nya (tillkommande) anläggningar skulle omfattas av undantaget i ellagen. Men hur är det med nätnyttan? Den är en helt annan sak och den är inte ifrågasatt. Nätnyttoersättning är den ersättning som elnätsföretaget enligt ellagen betalar ut till elproducenter som matar in el till nytta för elnätet. Den kvarstår alltså och påverkas inte men risken är att fakturan från elnätsföretaget går från att vara ett tillskott i verksamheten till en kostnad. Svensk lag gäller alltså inte menar Ei och det blir intressant att se om elnätsföretagen fortsätter följa ellagen eller tillsynsmyndighetens bedömning att lagen är olaglig. Frågan är vad som skulle bli resultatet om någon verksamhetsutövare skulle överklaga med hänvisning till att ellagen inte följs när det gäller undantaget för elnätskostnaderna. Magnus Olofsson, styrelseledamot SVAF Kommentar från en frågvis redaktör. Elnätet är ett dubbelt monopol, mot både konsument och producent, och den ekonomiska teorin har ingen lösning på hur avgifterna ska fördelas. Kan elnätföretagen ta ut dubbel avgift, både av konsument och av producent? Och hur ska de underliggande kostnaderna beräknas, ska det ske för varje kraftverk för sig eller utifrån någon branschschablon? I inte så få fall finns det dessutom redan ett uttagsabonnemang i anslutning till kraftverket (även om det i de flesta fall är lägre än det som matas ut på nätet). Thomas Sandberg Vi förser Sveriges hushåll och industrier med miljövänlig och förnyelsebar el. Turab är Sveriges ledande tillverkare och reparatör av vattenturbiner för småskalig vattenkraft. Genom underhåll, renovering och nytillverkning skapar vi hållbara förutsättningar för elproduktion. Läs mer på turab.com SVENSK VATTENKRAFT #4 2023 5