Svensk Vattenkraft 1
Intryck från Arena Vattenkraft 2023 – sammanställ
ning av intryck i allmänhet samt från särskilda seminarier Energiföretagens årliga träff för intressenter inom vattenkraft, Arena Vattenkraft, genomfördes i år 16 november i Stockholm. Närvarande från SVAF:s sida var ordförande Gustaf Hellström, styrelseledamoten Magnus Olofsson och undertecknad Viktor Falkenström. Det som särskilt redogörs för nedan är punkter i programmet av särskilt intresse för SVAF:s medlemmar. Utöver detta fanns en rad andra programpunkter där merparten var informationspunkter om projekt inom den storskaliga vattenkraften som antingen ska genomföras eller som har genomförts. Dessa behandlas lite mera översiktligt i slutet. Branschens riktlinjer för egenkontroll av vattenverksamheter Medverkande: Daniel Lewandowski, chefsjurist Vattenregleringsföretagen Som titeln indikerar var detta en redogörelse för Energiföretagens arbete med att ta fram riktlinjer för egenkontroll. Dessa riktlinjer finns numera sammanställda i en kortare PM med namnet ”Energiföretagens riktlinjer för egenkontroll av vattenverksamheter” och går att ladda ned från Energiföretagens hemsida. Presentationen inleddes med en kortare redogörelse för de bakomliggande reglerna för egenkontrollen, d.v.s. verksamhetsutövarens skyldighet att kontrollera den verksamhet som denne bedriver vilket framgår dels av Miljöbalken och dels i förordningen om egenkontroll. Utgångspunkten för Energiföretagens arbete med att ta fram aktuell PM grundar sig i länsstyrelsernas ökade arbete med frågor som gäller egenkontroll i form av tillsynskampanjer. Vidare även Miljösamverkan Sveriges rapport ”Rimlig egenkontroll vattenkraft” som är ett dokument där det pekas ut en 6 SVENSK VATTENKRAFT #4 2023 nivå av egenkontroll som är omfattande. Energiföretagens uppfattning är att länsstyrelsens krav på egenkontrollen har varit och är mera omfattande än vad som får anses nödvändigt då länsstyrelserna tenderar att eftersträva miljöövervakning snarare än kontroll över den faktiska verksamheten. Det är endast det sistnämnda som kan avkrävas en verksamhetsutövare medan det förstnämnda är något som inte kan läggas på vattenkraften att hantera. Den av Energiföretagen framtagna PM:en innehåller en checklista och en juridisk del där sistnämnda handlar om att klargöra förutsättningarna som råder för frågor som gäller egenkontroll. Tanken med dokumentet är att det ska vara levande och kunna utvecklas i takt med tiden, tekniska framsteg och lagstiftningen. Havs- och vattenmyndighetens arbete med vattenkraftsrelaterade frågor Medverkande: Johan Kling, avdelningschef, avdelningen för vattenresursförvaltning. Johan Kling inledde med att redogöra för att Havs- och vattenmyndigheten under pausen i omprövningarna fått flera uppdrag som gäller vattenkraften och omprövningarna och att detta har medfört att man har fördjupat sitt arbete med att kartlägga påverkan av vattenkraften. Den statistik som har framkommit klargör att vattenkraften idag reglerar 2/3 av Sveriges totala sjöarealer vilket påverkar vattendragen på en rad sätt. Exempelvis medför kraftverken och tillhörande dammar att sedimenttransporter kraftigt minskar i vattendragen och att det syns påverkan på vattentemperaturer, isförhållanden m.m. Det hela leder till att man kan säga att vattenkraften är viktig för elsystemet men samtidigt påverkar vattenkraften möjligheten att uppnå ett flertal miljödirektiv. Således inte bara ramvattendirektivet utan även andra rättsakter som gäller bl.a. biologisk mångfald. De regeringsuppdrag som har erhållits och som knyter an till NAP är uppdrag som gäller MKN (miljökvalitetsnormer för vatten), uppföljning av den nationella planen och nationell tillsynsstrategi. Vidare arbetar myndigheten även med vägledningar som gäller KMV (kraftigt modifierat vatten) och GEP (god ekologisk potential), undantagsvägledning och vägledningen om samverkansprocessen. Det pågår även ett arbete med underlag för bedömningsgrunder när det gäller fisk och bottenfauna. Slutligen har även ett arbete med digitalisering av vattenkraftverk genomförts och med detta även arbete som medfört att det går att skapa digitala tvillingar av vattendrag och sjöar. Det sistnämnda innebär ökade möjligheter att analysera exempelvis omfattningen av dämningsområden i sjöar och vattendrag. När det gäller NAP och omprövningarna så anser HaV att det fortsatt är frågan om för få genomförda processer för att fullt ut kunna analysera omprövningarna, det finns för få prejudikat från domstolarna och överlag för lite erfarenhet av samverkansprocesserna. Man anser dock att en fungerande samverkan medför behov av att länsstyrelserna nyttjar hela sin kunskapsbas och inte bara delar av denna. Samtidigt anser HaV att en fungerande samverkan kräver en mera omfattande medverkan av verksamhetsutövarna genom att dessa ska vara mera aktiva och ta fram mera underlag för ett bättre resultat. Sedan behöver överlag en bättre samordning mellan vattenförvaltningen och NAP så att det i samverkansprocesserna går att få med frågor om MKN. Avslutningsvis konstaterades att för HaV kommer tt arbetet med KMV och GEP att bli klart inom kort, troligen innan no