Svensk Vattenkraft 1
ningsförordningen och där vattenanknutna kulturmi
ljöer berörs. Projektdeltagare var Västra Götalandsregionen (Förvaltningen för kulturutveckling), Göteborgs universitet (Institutionen för kulturvård) och Vattenhistoriskt Nätverk/Arbetets museum, och Riksantikvarieämbetet finansierade projektet. Genom utskick till länsstyrelser samt kontakter i olika nätverk, fick projektet förslag på goda exempel utifrån följande kriterier: • En tydlig målbild som alla berörda parter är överens om. • Jämbördigt deltagande av berörda intressen/sektorer i processen. • Delad gemensam bild av natur- och kulturmiljöns innehåll, egenskaper, och historia. • Gott förhållande mellan tillkommande och befintliga konstruktioner avseende gestaltning och materialval, i samband med anläggning av omlöp. • Det ekologiska perspektivet är stärkt utan att kulturmiljöns innehåll och värden har degraderats. Relevanta skyddsinstrument har tillämpats där så har varit nödvändigt. • En plan för långsiktig uppföljning av åtgärdernas effekter och konsekvenser har tagits fram. Slutligen valdes åtta exempel ut som emellertid har det gemensamt att kulturmiljövården inte har haft en självklar roll i någon av processerna. Exemplen är Säveån med Hedefors respektive Hillefors i Västra Götalands län, Stocke kvarn vid Rottneån i Kronobergs län, Främmestad vid Nossan i Västra Götalands län, Gemla kvarn i Mörrumsåns avrinningsområde i Kronobergs län, Radaholms kvarn vid ån Radan i Jönköpings län, Rickleån i Västerbottens län, och avslutningsvis faunapassagen i Västerås. Exemplen har undersökts genom frågelistor som har besvarats av personer som har på olika sätt varit involverade i åtgärderna, samt genom platsbesök där också tillfällen har erbjudits till samtal kring de processer som har genomförts. Hillefors kraftverk, nedre delen av omlöp. Säveån, Lerums kommun. Foto: Marie Odenbring Widmark. En övergripande slutsats från fallstudierna är att inget av de föreslagna exemplen uppfyller alla projektets kriterier för att vara goda exempel. Däremot är det flera som uppfyller ett eller flera av kriterierna. I merparten av fallen är det fråga om omlöp som byggts. Dessa har i alla de undersökta fallen kunnat byggas utan att kulturmiljöns innehåll och värden har degraderats. Tvärt om har omlöpen på flera platser tillfört nya dimensioner till miljön, såväl gestaltningsmässigt som upplevelsemässigt. Merparten av omlöpen bedöms också ha stärkt den ekologiska statusen. På flera av platserna har både natur- och kulturmiljövården varit delaktiga, men på ingen plats har det varit helt och hållet på lika villkor. Även där kulturmiljövården varit inbjuden har det skett på ett övergripande plan, eller i en inledande fas, eller först vid genomförandet. Vanligare är att det trots avsaknad av medverkan har blivit ett bra resultat, vilket beror på platsernas förutsättningar där det funnits gott om plats att få till bra lösningar, engagerade fastighetsägare eller personer på platsen. I merparten av fallen finns den kulturhistoriska funktionen kvar (t.ex. kvarn eller kraftverk) och ett anlagt omlöp blir på så sätt en ny årsring som bidrar till platsens historiska utveckling. Generellt kan man konstatera att där det finns utrymme för att bygga omlöp så har man goda förutsättningar att uppnå ett bra resultat. En viktig del av projektet var att samla ett brett urval av företrädare för olika intressen till en seminariedag, som hölls den 6 maj 2022 i Stockholm i Riksantikvarieämbetets lokaler. Med utgångspunkt från några av de utvalda exemplen kunde kreativa och konstruktiva diskussioner hållas och där slutsatsen för en framgångsrik process, kan illustreras genom tre nyckelbegrepp: förmågan att lyssna, att SVENSK VATTENKRAFT #4 2023 23