Svensk Vattenkraft 1
att behöva pågå två parallella processer som gäll
er omprövningarna. Samtidigt som samverkansprocesserna i en prövningsgrupp pågår så måste det även ske en fördjupad normöversyn för den aktuella prövningsgruppen där Vattenmyndigheterna behöver se över och potentiellt justera normerna. Detta för att säkerställa att när väl ansökan ska lämnas in så har normgivningen beaktat även frågor som gäller elförsörjningen. Mycket arbete återstår dock och vissa frågor, såsom Natura 2000, kvarstår fortfarande och kommer att behöva hanteras framöver. Kontentan av det arbete som nu har utförts är att det idag, med det som man säkert kan säga och med säkerhet veta, inte går att säga att påverkan på elsystemet inte kommer att bli för stor med anledning av omprövningarna. Vattenkraftens förmågor måste bättre beaktas och få genomslag i omprövningarna för att undvika att negativ påverkan blir alltför stor. Vad gör regeringen under pausen av omprövningarna och vad händer framöver? Medverkande: Daniel Westlén, statssekreterare till Klimat- och miljöminister Romina Pourmakhtari. Daniel Westlén inledde med att klargöra att regeringen i sitt arbete har att utgå från Tidöavtalet, detta är själva grundpelaren i samarbetet mellan de olika partierna. För att underlätta detta finns en styrgrupp som uttolkar avtalet och preciserar vad olika skrivningar medför i konkreta politiska åtaganden och åtgärder. När det gäller pausen i omprövningarna kom detta beslut som en reaktion på det läge som rådde förra hösten i framförallt SE3 och SE4 med skenande elpriser och stora problem överlag för elsystemet. Vidare kunde man från politiskt håll konstatera att det tidigare var mest relevant att 8 SVENSK VATTENKRAFT #4 2023 diskutera och förhålla sig till produktion som ett mått på välståndet i elsystemet. Men framöver gör man bedömningen att det snarare är effekt som är det mest intressanta att diskutera och förhålla sig till och då särskilt effekt på korta intervall. Regeringen anser därför planeringsmålet om 1,5 TWh som mindre intressant för att bedöma påverkan på elsystemet. Det är inte avgörande för nationen om 1,5 TWh försvinner eller inte i omprövningarna, det centrala är istället att tillse att elnätet inte tappar nödvändig effekt och andra förmågor. Och det sistnämnda var just vad det av Svenska kraftnät och Energimyndigheten genomförda uppdraget handlade om. När nu myndigheternas rapport är mottagen och analyserad så medför detta möjlighet att jobba vidare i frågan och det arbetet pågår just nu på departementet. Detta tar sig uttryck i att man jobbar med författningsförändringar men vilka det är och om det är frågan om lag eller förordning var inget som preciserades. När regeringen kan återkomma med besked i frågan om vad som ska göras och när detta kommer att ske går inte att uttala sig om just eftersom arbete pågår. Det som dock går att säga något om är att det inte är troligt med någon ny paus i omprövningarna. Att ånyo förlänga pausen skulle riskera att leda till negativ kritik från EU-kommissionen och potentiellt att det blir frågan om ett överträdelseärende mot Sverige. Det är inget som regeringen vill ska ske varför en ny paus eller en förlängd paus inte går att motivera. Moderatorledd frågestund Medverkande: Johan Kling (HaV), Linus Linde (Svk), Emma Thornberg (Svk), Roger Östberg (STEM) och Daniel Westlén (Regeringskansliet). Moderator: Jonas Bengtsson, Vattenregleringsföretagen. Denna del av programmet var utformat som en kortare diskussion/frågestund där de olika aktörerna fick möjlighet att kommentera på olika frågeställningar som knöt an till deras tidigare presentationer. Daniel Westlén fick initialt en fråga om att utveckla frågan om varför inte pausen kan förlängas, vad är det Sverige riskerar med en förlängning? Svaret på denna fråga var att det inte går att säga exakt vad som skulle hända men det vanliga när kommissionen agerar i liknande ärenden är att man framställer ett krav på böter gentemot ett medlemsland tills den aktuella frågan är hanterad. Detta bötesbelopp är oftast en bot som utgår per dag som inte aktuell fråga är löst och det kan då snabbt bli frågan om ansenliga belopp vilket inte är ett bra läge att hamna i. Nästa fråga, från auditoriet, gällde vad som egentligen avses med oacceptabel påverkan på elsystemet? Begreppet nämns ofta men vad som egentligen ligger i det hela verkar inte ha preciserats särskilt väl. Denna fråga besvarades av Svk med att, i enlighet med vad som framgår av det arbete som utförts under pausen, är det i dagsläget inte möjligt att bestämma gränsen för acceptabel och oacceptabel påverkan. Det Svk och STEM kan konstatera är att det i dagsläget finns en risk för oacceptabel påverkan, mer än så går inte att säga just nu. Här tillade även Daniel Westlén att regeringens uppfattning är att det är möjligt att finna åtgärder med stor miljönytta men som inte påverkar produktion och andra delar av vattenkraften i alltför stor omfattning. Johan Kling tillade i denna del att det kommer att krävas ett klart högre användande av mindre stränga krav (MSK) för att tillse att inte oacceptabel påverkan på elsystemet uppstår. En till fråga från publiken var att planeringsmålet på 1,5 TWh kom till utifrån analyser och diskussioner kopplade till marginalnyttan. Det går då inte att säga att planeringsmålet bara handlar om produktion, det väger in alla delar som omfattar vattenkraftens nyttor. Vidare behövs målet även för att tillse prioriteringarna av miljönyttan, att rätt åtgärd görs som medför största möjliga miljönytta utan alltför stor negativ påverkan. Denna fråga kom att besvaras av Daniel Westlén med att regeringen anser att läget idag är annorlunda jämfört med när planeringsmålet togs fram. Omvärldsläget ser helt annorlunda ut och där har framförallt