Svensk Vattenkraft 1
Elisabeth Saether, statssekreterare i regeringen,
bekräftar att småskalig vattenkraft, som för 15-20 år sedan var omdiskuterad, numera har fått en mycket bättre status, tack vare god skötsel och ökat behov av el i samband med fossilavvecklingen. Alla inblandade måste jobba smartare för att snabba upp tillståndsprocesserna utan att göra misstag. Den reglerbara kraften måste prioriteras för att möjliggöra mer vind- och solkraft. För 50 år sedan var vattenkraftutbyggnad något av det mest kontroversiella man kunde syssla med. Idag byggs de små vattenkraftverken ”nära inpå grannens bakgård” och därför krävs det ett gott samförstånd mellan de närboende. Kartläggning av vattenkrafttillgångarna pågår. Det är viktigt att bygga och driva vattenkraft på ett sätt som ej skapar konflikter. Politisk paneldebatt med Stortingsledamöter från FrP, A och H. Alla tre deltagarna verkade vattenkraftvänliga. Man diskuterade hur tillståndsprocessen ska kunna gå snabbare. NVE:s Kristian Markegård genmälde då att han behöver mer pengar. Det lär ta åtta år att bygga bort flaskhalsarna i nätet. Under tiden riskerar många kraftverksägare i norr att gå i konkurs. Politikerna ansåg att Sverige har bättre nät. Man väntar att det ska komma batterifabriker snart, som förbrukar överskottet. Högerpartiet vill börja med försiktig utbyggnad i skyddade vattendrag. Olaf Botnen, Volue Insight, behandlade frågan vart priserna är på väg. Kinas förbrukning ökade 10,3 % och Indiens 15,2 % 2021. Gaspriset har gått upp 14 gånger och utsläppsrätterna 4 gånger. En del av kontinentens energibolag är konkursmässiga. Priserna har börjat gå ner nu. Han påstår att Sverige har 20 TWh överskott från vindkraften och 3-4 TWh från vattenkraften i norr. År 2027 skall Finlands nya kraftledning för köp av kraft från SE1 vara klar. Då bör överskottet vara borta, eftersom de nya industrierna i norr bör vara igång då. Harris Utne, Statnett, behandlade frågan hur vi tacklar ökad förbrukning och produktion. År 2050 är Norges förbrukning 220 TWh. Industrin ska fasa ut fossila bränslen, vilket ökar elförbrukningen. Fram till 2030 skall 60-100 mdr investeras i nätet. 200 mil ledning har byggts/uppgraderats de senaste 10 åren. Nätet skall bl.a. dimensioneras efter planerad småskalig vattenkraft. Spänningen ökas till 420 kV. Man förbereder för havsbaserad vindkraft. EU:s svar är ökat tempo, tätare samarbete och kompensation till förbrukarna. Adrian Mekki, rådgivare i Thema Consulting Group, talade om EU:s energi och klimatpolitik. Han delade in dagens problem i klimatkris, försörjningskris (Putin) och priskris. Världen går mot 2,5-3,0 graders uppvärmning och EU vill ta ett globalt ledarskap i klimatfrågan med 55 % utsläppsminskning före 2030. Detta innebär stora möjligheter för Norge, men man behöver folk och energi. Båda saknas just nu. Försörjningskrisen gör att EU gör allt för att medlemsländernas gasförråd ska vara fyllda före vintern. Dessutom arbetas det på att göra unionen oberoende av rysk gas. Detta ska bl. a. uppnås med ökande andel förnyelsebar energi, spara energi och fördela energikällorna mellan olika kategorier konsumenter. Priskris: Det råder stor osäkerhet om vilka åtgärder som ska vidtas. EU tillåter just nu Spanien och Portugal att subventionera gaspriserna. Det är stor risk för förhastade beslut som inte gynnar saken i det långa loppet. Remy A. Bilsback, Sparbanken Vest, talade under temat när världsekonomin bromsar. Pessimismen stiger med graden av beteendehandling. Konsumentens tillit är rekordlåg. Räntorna kommer nog att falla när lågkonjunkturen är över oss. När konjunkturen vänder upp sker det motsatta. Anders Lenborg, VD Cloudberry Energy, berättade att internationella investerare har frågat efter småskalig kraft sedan 2017. Bolaget har börjat äga, driva och utveckla förnybar energi. Man har nu 28 vattenkraftverk i Norge och 3 vindkraftverk i Sverige. Cloudberry Energy är noterat på Oslobörsens huvudlista. EU:s taxonomi var ett hot mot verksamheten innan vattenkraft blev godkänd som hållbar. Man vill fokusera på vattenkraft i Norge och vindkraft i Sverige. Även vätgas kan bli intressant. Adm. Dir. Morten Vatle, Green H Liquline, tänker göra vätgas med elektrolys med instängd el, för prisets skull. Kör man bilar på vätgas för 72 kr/kg (med bränslecell?) är kostnaden mindre än hälften av kostnaden för dieseldrift. Syrgasen, som frigörs vid elektrolysen, säljs till fiskodlingar och andra förbrukare. Förlustvärmen som uppstår kan användas för fjärrvärme. Min egen kommentar är att instängd el är ett tillfälligt fenomen eller åtminstone förbehållet perioder med blåsigt väder. Dr Magnus Olofsson, Svensk Vattenkraftförening, redogjorde varför ”småkraften i Sverige sliter”. De flesta politiker vill värna vattenkraften, men miljömyndigheterna arbetar med egna ensidiga perspektiv. All SVENSK VATTENKRAFT #3 2022 17