Svensk Vattenkraft 1
dast ett fåtal idag, samtliga med undantag av tur
binen i Olofsfors och en turbin på Tekniska Museet i mycket dåligt skick. Det finns därför all anledning att för framtiden bevara den intressanta turbinen i hyttan. Turbinen i Olofsfors – en hybrid? Vid besöket i Olofsfors 2016 låg hyttans turbin kvar på sin ursprungliga plats. Sedan den med föredömlig varsamhet tagits fram 2019 kunde det vid årets besök konstateras att turbinen kanske borde betecknas som en hybrid mellan två liknande turbintyper. Den har således en konstruktion som i någon mån påminner om tysken F W Schwamkrugs (1808–1880) turbin från 1846. Schwamkrug var överkonstmästare vid de sachsiska bergverken i Freiburg och behövde en kraftfull turbin som gick med en hastighet mellan vattenhjulens och Fourneyrons turbin. Utmärkande för Fourneyrons turbin var att den vanligen hade ett löphjul med ganska liten diameter. Den löpte därför ganska snabbt. Vidare strömmade vattnet mot löphjulets skovlar inifrån och ut runt hela periferin, den skulle därför med en äldre benämning kunna kallas för en ”centrifugal fullturbin”. Schwamkrugs turbin hade ett löphjul med vanligtvis mycket stor diameter och löpte därmed mycket långsammare än Fourneyrons. Även här strömmade vattnet mot löphjulets skovlar inifrån och ut, men inte runt hela omkretsen. I stället begränsades inströmningen till en enda öppning eller munstycke för vattnet. Schwamkrugs turbin skulle därför kunna kallas ”centrifugal delturbin”. Turbinen i Olofsfors är en traditionell Fourneyronturbin – utom i ett avseende. Vattnet strömmar endast in i två öppningar mot löphjulet och inte runt hela omkretsen! Den är således en hybrid, sannolikt ett resultat av att någon konstruktör, troligtvis svensk, på okända grunder har skapat denna kompromiss. tillverkarsignatur kunnat återfinnas. De två tidiga svenska tillverkarna Brefvens Bruk (1845) och Nydqvist & Holm i Trollhättan (1847) kan uteslutas eftersom tillverkningsförteckningar från dem är tillgängliga och i dem nämns inget om Olofsfors. Däremot kan t ex Arboga Mek Verkstad (1856) eller Karlstads Mek Werkstad (1860) ha tillverkat turbinen. Turbinens installation i hyttan. Överst, sedd uppifrån och underst, från sidan. Utsnitt av ritning i hyttan fr 1879. Foto Berit Sjöström 2022 Olofsforsturbinen upptagen och inlagd i hyttan. T v turbinhus med ledhjul och kuggkrans samt lagerkropp av trä. T h löphjul. Alla delar är gjutna i grått gjutjärn. Foto BS 2022 Tidiga svenska turbintillverkare I Sverige tog järnbruk, gjuterier och mekaniska verkstäder upp tillverkning av turbiner redan vid mitten av 1840-talet. Turbinen i hyttan är därför troligtvis av svenskt ursprung. Eftersom samtliga turbindelar utom hjulaxel och regleraxel är gjutna i grått gjutjärn har de med största sannolikhet tillverkats vid ett gjuteri och mekanisk verkstad men troligtvis inte vid ett järnbruk. Det noggranna utförandet och den ganska komplicerade konstruktionen gör det troligt att turbinen i Olofsfors kan ha tillverkats vid någon av de mer kända svenska gjuterierna och verkstäderna. På de undersökta turbindelarna har tyvärr ingen Turbinens installation i hyttan I Olofsfors har turbinen i hyttan utnyttjat en fallhöjd av omkring 6 meter vid Hyttdammen som är den nedersta dammen i Leduån. Från ett intag i dammen har drivvattnet förts i en kort tub av trä inne i hyttan ner till en lådliknande trycksump av trä under turbinen. Turbinen med dess vertikala axel har varit monterad ovanpå sumpen i en nisch i hyttans stengrund. Sumpen och turbinen har varit förenade med en stor öppning dem emellan. Genom öppningen har drivvattnet förts under tryck upp till turbinens löphjul. Först har vattnet styrts via två spaltliknande öppningar i en fast cylindrisk del av turbinen, turbinhuset. Detta har omgetts av en annan men vridbar cylinder, ledhjulet, ett så kallat galleripådrag. I ledhjulet har två öppningar, munstycken, motsvarande spalterna i den fasta cylindern styrt drivvattnet till löphjulet. I ledhjulets munstycken finns ledskovlar som riktat vattnet mot löphjulets skovlar. Löphjulet har således varit monterat utanför turbinskåpet och ledhjulet. Med en kombination av tryck och hastighet har vattnet drivit löphjulet runt. När vattnet lämnat ifrån sig större delen av sin SVENSK VATTENKRAFT #3 2022 7