Svensk Vattenkraft 1
De 23 st vattenförekomsterna uppströms behöver dä
rmed även ingå i utredningen. För de vattenförekomster för vilka statusen eller potentialen är lägre än god måste kostnaderna för åtgärderna för att nå miljökvalitetsnormen samt nyttan i respektive vattenförekomst tas med. Detta för att den önskade nyttan i de 3 st vattenförekomsterna ska kunna uppnås. Storleken på den vattenareal som förbättras behöver också beräknas. b. Identifiering av åtgärder Med hjälp av betalningsviljestudier, dvs hur mycket folk är beredda att betala för att förbättra miljön, kan nyttan med miljöåtgärder värderas i en samhällsekonomisk analys. Olika studier fokuserar på olika omfattande miljöförbättringsområden. För att kunna använda en betalningsviljestudie behöver man identifiera de åtgärder som leder till den önskade miljöförbättringen. Om till exempel betalningsviljan avser hur mycket folk är beredda att betala för att åtgärda problem med övergödning, försurning, miljögifter och fysisk påverkan (vattenkraft, dammar, rensningar mm) behöver de åtgärder som leder till en förbättring av dessa problem identifieras. I VISS går det att söka efter åtgärder som har till syfte att motverka olika miljöproblem. Samtliga åtgärder som matchar mot den aktuella betalningsviljan behöver ingå i utredningen. Åtgärds- och investeringskostnader, drift och underhållskostnader samt övriga årliga kostnader Kostnadsuppgifter måste hämtas från olika källor. I VISS finns schabloner vad gäller kostnader i det så kallade åtgärdsbiblioteket. Dessa är bara delvis använda för åtgärder i enskilda vattenförekomster. Vad gäller kostnader för att åtgärda kraftverk, dammar mm så är platsspecifika kostnadsuppgifter från någon konsultutredning att föredra. Det är viktigt att i utredningen ange varifrån kostnadsuppgifterna kommer. Man kan tvingas använda schabloner från såväl VISS, HaV som andra källor om inget annat finns. Kostnader är i sig aldrig rimliga eller orimliga. Det är i förhållande till nyttan som detta kan avgöras, c. Produktionsförlusterna kan beräknas då man vet hur mycket spill och när detta sker som en konsekvens av de föreslagna åtgärderna. Miljöfondens beräkningsmodeller Beppe 1 och Beppe 2 kan användas för att beräkna dessa förluster. Genomförda konsultutredningar eller motsvarande underlag kan även ligga till grund för en sådan bedömning.. d. Värdering av ev. produktionsförluster Den samhällsekonomiska kostnaden för produktionsförluster är skillnaden mellan kostnaden för att ersätta den förlorade produktionen med annan produktion och den rörliga kostnaden för den förlorade produktionen. I de flesta fall leder åtgärderna till att en andel av produktionen går förlorad. Förnyelsekostnaden förblir därmed oftast densamma före som efter åtgärd i det existerande kraftverket och därmed påverkas enbart den rörliga kostnaden som oftast är väldigt låg för normalt fungerande vattenkraftverk. Den rörliga kostnaden är en kostnad som verksamhetsutövaren har tillgång till. Med hjälp av offentliga elprisprognoser kan samhällets kostnader för den ersättande produktionen beräknas. I nedanstående figur återges en bedömning av elprisprognoser från 20 SVENSK VATTENKRAFT #3 2022 Om man nu vet hur stor vattenareal som behöver förbättras från måttlig till god för de utvalda vattenförekomsterna i utredningen kan den totala betalningsviljan beräknas genom att helt enkelt multiplicera värdet i figuren ovan för det aktuella länet med vattenarealen som har måttlig status. Den totala betalningsviljan sätter en ”ram” för hur mycket åtgärderna får kosta, dvs värdet av nyttan med att genomföra åtgärderna. Denna nytta ska vägas mot kostnaderna för alla de åtgärder som leder till god status eller potential. Prognoserna för 2030 och framåt är gjorda år 2020, dvs innan de stora elprisuppgångarna i elområdena SE 3 och SE4. På lång sikt kan elprisprognoserna som bygger på kostnader att bygga ny produktion vara relevant men elpriser i elområde SE3 och SE4 på kortare sikt måste ses över. Dessvärre gör Vattenmyndigheten en felaktig värdering av samhällets kostnad för ersättande produktion. De antar i princip att kostnaden är skillnaden i elpris före och efter åtgärd, dvs inte kostnaden. e. Nyttovärdering av miljöåtgärder Som ett exempel redovisas i nedanstående figur vad folk i olika län är beredda att betala för miljöförbättrad vattenareal och år, under 12 år för att gå från måttlig till god status. Betalningsviljan innehåller 2 st komponenter vad man är beredd att betala för förbättringar i dels det egna länet dels i Sverige generellt. Betalningsviljan avser att motverka fyra miljöproblem; övergödning, försurning, miljögifter och fysisk påverkan (vattenkraft, dammar, rensningar mm). Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Ett exempel på rörlig kostnad för vattenkraft finna även inlagt i figuren.